Kalabaliken i Linköping..

Tystnad, helt tyst i mitt hem, ingen teve och ingen musik.. Ett par stearinljus brinner, lågorna kastar skuggor bland väggar och tak.. Tyst harmoni. Min värld. Här, på denna planet sitter lilla jag och är.. Lycklig i skratt och gråt. Trött men samtidigt pigg och full med energi.
Jag förbereder mig för en lång stund av meditation. I mörker, där jag lämnar alla tankar.. och bara känner in hur min kropp och själ mår.. Tillåta mig själv en stunds vila och ta mig till en plats där stillhet och ro råder..

Den började urmysigt, denna tisdag i oktober. Hämtade Maya och drog med mig hennes täcke ut i soffan och bara låg och kelade.. Hur underbart är det inte, att känna den närheten, hud mot hud.. Klappa kinden, dofta i håret och småkittla foten.. Att bara vara, ingen stress, jäkt, eller krav.. Tänka att detta är viktigt, för henne och mig.. Göra göromålen så enkla som möjligt. Dricka en kopp kaffe, ge vällingen, plocka fram kläder.. Ja, imorse fick Maya helt själv välja kläder.. Hmm.. det blev lite Pippi Långstrump över dagens outfit!!

Utanför där vi bor hålls ett gigantiskt vägarbete på att utföras. Dom ska hålla på till sensommaren 2013.. o just nu är det verkligen kalabaliken i Tannefors.. Jag ska ut från min lilla gata och korsa två filer, där det är en strid ström av bilar och kö.. Man måste vara stentuff och liksom bara tuta och köra, annars blir man uppäten och får stå kvar där tills rusningstrafiken är över.. Igår hade jag en äldre liten dam i bilen framför mig, som just inte vågade vara tuff.. O det tog över en kvart innan jag ens kom ut från min gata.. Men imorse gick det smidigt och resan till dagis var en sån där resa med sång och skratt.. En styck pappa på strålande humör och en styck liten tjej som skrattade och njöt av pappas påhitt..

In på dagis och möts av en dagisfröken som säger..
- Jag har försökt att få tag i dig, men du har inte svarat i telefonen..
- Men, säger jag, har du ringt min arbetesmobil oxå???
- Näää.. jag har bara fått det här numret! Visar upp en lapp med alldeles korrekt nummer, men bara till min privata mobil.
Jag vet inte hur många gånger jag sagt att om jag inte svarar på min privata mobil, så ring arbetesmobilen.. Hur svårt ska en sån sak vara att förstå??
Vad har hänt, tänkte jag? Varför har hon ringt, nu på morgonen? Har det hänt Safie nåt?
- Du ska, skulle haft med dig Mayas ståskal idag!! Sjukgymnasten från habiliteringen kommer 9.15 och då ska Maya helst stå i sitt skal!!!
Det kändes som ett vulkanutbrott inom mig. Den informationen hade jag helst av allt fått igår..

Jag är världens snällaste och väldigt lyhörd och har ett tålamod utöver det vanliga.. men, imorse..
Det var en osande svärandes Uffe som med bestämda kliv gick tillbaka till bilen.. efter att ha sagt min mening till den där stackars dagisfröken..
Genom stan igen, med bara 30 minuter på mig tills jag skulle vara på utbildningen. 30 minuter. Hrmfff.. O varför ska det alltid bli rött överallt när man har brått???

Idagarna två är det utbildning för mig. En utbildning i MI. http://www.hojdpunkten.se/?gclid=CNrvv5TPhKwCFc1rfAodWkxQ9A, och jag har alltid tyckt det är skönt att vara i tid, i god tid när det är såna händelser. Att sitta och koppla av, ta en kopp kaffe innan och prata med de andra kursdeltagarna.. Det blev inte så idag!! Men jag hann..
När jag med skrikande däck svängde in på dagisgatan, stod dagisfröken ute vid parkeringen och tog emot mig..
- Så här är det, sa jag.. Hädanefter ringer ni båda mina telefonnummer och jag kräver att ni i GOD tid talar om för mig när habiliteringen ska komma på besök på dagis.. Punkt. Gav henne ståskalet och for iväg..

Första timmen var jag mest i tankarna hos Maya. Hur skulle det gå?? Det är ju så viktigt med att hon står i skalet.. O så smög det sig på ett lite dåligt samvete.. Jag hade ju inte behövt gå på så hårt.. visserligen hade jag rätt, i att jag måste få information. men...

Så, vid första fika rasten ringde jag dagis. Frågade hur det gått och bad om lite ursäkt att jag skällt.. :)

Maya stod i skalet.. Jippi.. Oj, vad glad jag är för det..

HAr haft en underbar eftermiddag och kväll med Lillbus.. Promenad på stan, gick till leksaksaffären och köpte en liten sak till Maya.. det är inte vanligt..men då det sker en stor och minnesvärt ögonblick för henne.. Tog en korv på torget och bara njöt av att vara pappa..

Det är underbart.. att vara pappa..

Sovgott.. U.