Tankar, sömnens marodörer..

Hur magiskt kan det vara att sitta i soffan och höra sin dotters andetag, se det oskyldiga lilla ansiktet och smeka en liten fot? Har suttit så, i över en timme, nästan att tiden försvann.
En stortå var lösningen på min själs stress ikväll. Den mjuka huden, hennes röda lockiga hår, och  fridfulla trygghet som skapar harmoni i stunden.
Ett pärlband av lycka och kärlek, omsorgsfullt trädd på starkaste tråd, en för en, en pärla för ögonblicket, en för evigheten..

Jag har bestämt mig att även ömt vårda mitt hat för detta som heter CP..

Mina tårar kom imorse. Av trötthet efter en vansinnigt jobbig natt då sömnen stördes av tankar och funderingar. Det kvittade hur jag än vände och vred och tog allvarliga samtal med mig själv..
- Uffe, du kan inget göra nu ändå, klockan är mitt i natten och tickar fort mot morgonljus.

Vanvett tog över sansen. Den stegrade, ökade, som en älv i snösmältning forsa den, svämmade över och dånade.. Lockade ångest och oro, sorgeminnen till ytan..

Det dåliga samvetet. Gör jag tillräckligt för min vackra dotter? Hinner jag? Assistans? Alla läkarbesök? Kommunikation? Träning?
Är jag god nog mot min son? Tjatar jag för mycket? Hur och vad ska jag förbättra..
O så kommer alla andra, de står liksom långa som köerna på ICA Maxi en fredag eftermiddag och inte en endasta av dom vill att jag ska sova.. De är sömnens marodörer..

Ekonomi, satans jävla pengar!! Har bokat vår fiskeresa, o det är saligt fantastiskt men jag är inte en rik man. Måste ändå inhandla en del nödvändigheter som verkligen behövs på en sådan resa vi ska på.. vi ska in i ödemarker, där inga vägar finns, inga stigar och ingen bebyggelse. Där vädret är oberäkligt och vi måste förlita oss på den utrustning vi har.. Ett tält, ett bra sådant måste inhandlas.. Såna jädrans tankar blandade med det andra, voila, så har man den allra bästa cocktailen för sömnlöshet..

Det är trötthet som förtar, den skapar tårar..

Grönskande murar som förmörkar, jag ser igenom lövverket och hur ljuset sipprar in. Blänker och glimmrar och ger hopp.
Mod att förändra.

Min prinsessa sover gott. Tystnad råder i mitt hem. Ingen musik, ingen TV, bara ljudet av mina fingrars knappande på tangentbordet och hennes lugna andning..

Så här är mitt liv. Jag har skrivit och beskrivit det många gånger. För många? Dagar kommer, nätter likaså..

Ändock är mitt hjärta av godhet, min själ en krigares.. De fiender som det möter bekämpas med mod och förstånd och aldrig mer kommer den att fly in i rusets behag..

Somliga äro orden, de lagras och är likt goda ostar bäst när dom fått vara i fred ett tag.. Försvinnande gott tar fort slut, som mina gjorde nu..

Jag är trött, en flisa av sorg skär i mig, locket på asken gläntar och det undermedvetna säger BUUUU..

Tror jag tar plats i soffan igen, och låter min stora hand omsluta den lilla foten, söker tröst hos det bästa som finns i livet.. Mitt barns kravlösa kärlek.. Min dotter, magisk och underbar..

Sovgott.. U