Magi o sånt..

Bland skir grönska, stannar tanken upp i det som är oändligheten, där tiden inte finns, klockan saknar betydelse..

Magiskt, att umgås med min son, samtal i båten där mitt i djupaste smålandsskogarna.. Om livet, fisket och att få lätta hjärtat, berätta om sånt som hänt och alltför länge tyngt själen.
Vi hade en fantastisk dag igår, Alex och jag! Det är så vikitigt, denna tid som han och jag får ihop.. Vardagarna rullar ju på, med måsten och krav, skola och arbete, o hushållsbestyren, all tid Maya tar.
Det är inte det enklaste att få allt att gå ihop, och än svårare att möta varandra i djupa samtal när trötthet och krav hänger som mörka åskmoln över både Alex och mig.

Det kändes som vi tog igen mycket igår, kom några steg närmre, en närhet och gemenskap få förunnat.. Han är en vuxen ung man, en fiskevän, min son föralltid och liksom jag finns för Maya vill jag kunna ha tid och ork att finnas för honom.
Möjligen är det ännu viktigare, och visa honom att jag är pappa, och lära att sanningen är den enklaste vägen och att jag aldrig kommer bli arg om han, vad han än berättar..

Hur fisket gick? Jo, det gick väldigt bra.. Det var en sån där alldeles perfekt dag och kväll där allt stämde. En av de vackraste pusselbitarna i livets virrvarr..

Flytten skapar omedvetet en jädrans massa stress och oro i mig. Men nu börjar jag se en ljusning och datum, dagen D, är snart bestämd och det ska bli skönt att liksom få bestämt vilket datum det bär av.. Morsans dag. Hoppas jag flyttlasset går.. Lägenheten står redan nu tom, men jag får inte flytta in några saker förräns den är besiktad vilket ska göras på måndag. Anar att min fina röda Volvo kommer köra en o annan kartong och pinal redan i veckan.. :)

Barnledig! O väckarklockan ringde halv 7 imorse. Min kära gamla vän, Micke hämta mig vid 7 tiden och vi for iväg till det lilla pittoreska samhället Kisa och har hela långa dagen putsat fönster.. En himla massa fönster :).. Sparar ihop till vår fiskeresa, turen till fjällen med Alex.. Då är det värt varenda minut av arbete..

Den ringlar fram, stigen jag vandrar och fast den där stressen just nu är en övermäktig fiende så stannar jag ändå upp och sätter mig ner och njuter för ett ögonblick.

Dessa ögonblick. Maya har varit hos stödfamiljen sen i torsdags och idag hämtade farmor henne där. Ni skulle sett när jag kom hem. Ett sånt där magiskt igen, en närhet som inte går att beskriva. Hon i min famn, ömt mot mitt hjärta får själen att volta av lycka.. Den brinner, är påtaglig, innerlig för evig.. Hon låg på mitt bröst och vi såg på Satkråkan, Maya jättetrött, men hon kämpade med näbbar och klor mot sömnen, reste sig upp och såg på mig då och då, med ett leende, med glittrande ögon som lyser av ovillkorlig äkta kärlek.. Min tös, prinsessa..

" Ett porlande skratt, likt en vårbäck som spritter fram, lockar, pockar, vattnet som forsar fram.. Det träffade mig, rakt in i själen.. Den där blicken, av glädje, och leendet du gav.. Vart jag än såg, glittrade kristaller av kärlek.. En sällan skådad ömhet brann.. trygghetens famn jag fann.."

Imorgon, mina kära läsare, ska Maya och jag börja på riktigt, att packa och fixa.. Nu har jag fått en dos av fiske och trevligt umgänge med min son och bästa vän.. så energin har fyllts på och hoppet infunnit sig :)..igen..

Krama den du har kär. Ta dig tid och lyssna.. Livet är nu.. Vi finns, så passa på att njut..

Sovgott.. U.