Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

söndag 17 april 2011

Mångalen...

.. Den är full och jag känner av det, sömnen blir lidande. Troligtvis är det egentligen så att det inte alls är meningen att jag ska sova nu, när månen skiner stort och viskar sina ord av klokhet. Det är tid för skapande, för att sitta vid ritblocket och se hur bilder, former formas, låta själens fantasi dansa.. Ta en paus, med en rykande kopp kaffe på balkongen och sitta och se in i min vän, lägga in en snus och njuta av livets nu..Kan nog, nu när jag skriver om det, längta tillbaka till den kravlösa.. Då man stod i sin atelje, jo har faktiskt haft en alldeles egen, hyrde en stor vindsvåning, med ett litet pentry, där doftade det av terpentin och oljefärg.. Jeansen var slitna och tshirten fläckig av färg.. Kvällen gick och som din egna livscykel försvann tiden in i natt och man satt där. Med ett glas rött och en pipa och livet var en dans.. a moondance.. Målningarna blev fler och fler, teckningar, porträtt och så kom det en dag.. Då man ställde ut, inte på någon av de kända gallerierna, men ändå.. Kommer ihåg osäkerheten i mig då jag hängde en av utställningarna, det var en sisådär 20 tavlor och jag ville bara fly.. Ville inte att någon skulle se vem jag var, vem som gjort dom, ville bara tillbaka till natten och min atelje.. Den visades i två veckor o en dag var jag tillbaka för att hämta mina verk.. Röda små lappar på varenda tavla! Allt sålt och jag fick åka till affären och köpa kvittensblock, för till Landstinget kunde man inte sälja svart. 
Pengar på fickan, o la la.. Det är ett antal år sedan nu, och jag kommer inte riktigt ihåg.. Det blev väl en krogrunda och sedan lift ner till Köpenhamn, sitta vid vattnet på Cristiania och röka en joint, träffade en tjej som bodde i Sundsvall.. O hade kul, blev kär.. Ni vet så där, kär :).. Kom hem, gjorde vad jag ville, rebell.. Tog flyget till Sundsvall och levde på fri fot, hand i hand i förälskelsens rus.. 

Denna förälskelse, som en psykos går den över på några månader.. 

Jag längtar, att få skapa och natten är min tid. Då mörkret sluter sig runt och tystnaden är det ända som hörs.. Lägga de sista penseldragen i glöden till arla morgon timme och möta något världen aldrig sett förut. Min alldeles egna skapelse.. Få känna våndan som kommer då man är färdig med en tavla, en ångest och tomhet som överfaller en.. Helst om man har hållt på ett tag, då är det som att förlora en god vän.. som ett förhållande tar slut och det ända man har kvar är minnet att se på..

Dessa minnen.. De får mig att le.. sicken lycka att vara jag.. egentligen.. Vilka möten.. upplevelser.. 

Life of U.. ingen sömn inatt, den som var.. Klockan 3, ville jag fly, då nästan skrek jag.. Kom nu då, John, var är du?? En söt underbar prinsessa väckte mig klockan 5, o så låg vi och småslumrade till halv 7.. 
Så jag är trött, tröttare och lite mer än tröttast.. 
Ändå, tänk om jag kunde.. Få sätta mig ner vid blocket.. och sitta här genom natten med ljuv musik och dansande själ.. o när ljuset kommer och månens slutat viska, kryper jag ner under dunet och sover. Den tiden kommer nog igen, den kommer jag är säker jag vet.. 

Nu, är min tid är för prinsessan, min underbara.. Den är för sonen, då han behöver.. Allt har sin tid, och allt kommer tillbaka i livets cykel.. Föds och dör.. i det lilla i det stora.. från den minsta cell till evighetens universum.. 

Det är dags. Att släcka ner, stänga av och sätta mig i mörkret och välkomna mina tankar men be dom ödmjukt att komma tillbaka en annan dag..Meditation är ett häftigt sätt att koppla av på.. Borde alla lära sig.. 

Njut av veckan som nu kommer, ta hand om varandra och le och ge den du älskar en kyss, en smekning på kinden och se på varandra.. Kom ihåg det som fick er att bli kära.. Låt inte den där vardagliga tristessens trista ekorrhjul snurra på fortare och fortare.. Då hinner man inte med att se..uppleva.. 

Sovgott.. U.

2 kommentarer:

Marina sa...

Jättevacket skrivet!! Jag blir också nyfiken på hur dina målningar såg/ser ut...
H.Marina som också är trött efter några vaknätter. (Vet inte om det beror på månen att jag och barnen har sovit dålig, men nåt var det i alla fall.)

lillemor sa...

Håller med Marina, det är vackert skrivet. Du är ju så poetisk, så man blir lyrisk.
Jag blir också nyfiken på dina tavlor