Och vid regnbågens slut fann jag min skatt, ett liv, jag tog henne och höll ömt den späda kroppen mot mitt bröst, viskade att jag är här nu. Sedan fortsatte jag mot horisonten, och höll lyckan i hand.
Allt som jag hade haft kärt, blev till ett obetydligt skimmer, likt en disig morgontimma låg det bakom mig och smaken av kärlek smakade bättre, jag visste inte att den var så magiskt god.. Sakta förändrade vår promenad mitt sinne. Det förmörkades av sorg. Den gav mig en djup trötthet, då dag och natt gick ihop, tårar har runnit utmed kinden, och oron för hur resans gång ska bli är fortfarande ett tungt ansvar att bära.
Men ingen kan ta ifrån mig den smaken av kärlek. Till livet, till min skatt..
För det hon varje dag lär mig är en gåva. Hon lär mig glädje. Nyfikenhet. Ömhet för det som sker. Förståelse för det okända, det jag inte mött tidigare.
Jag känner henne och har ensam skapat en trygg liten tjej. Som bara växer som människa och visar en enorm livskraft..
Det är den kraften jag får, därför orkar jag.. Det var ett under jag fann, det var ett mirakel av liv som kom in i mitt.
En dag full med känslor är snart slut. Jag ska äntra in i sovrummet och sova. Imorgon är en ny dag. Nya beslut, nya upptäckter, o en dag på mitt jobb är underbart, har ta mig tusan de allra bästa arbetskompisar man kan ha!!
Nu slutar jag.. för ikväll.. sovgott.. U.
2 kommentarer:
Vad härligt att du har bra arbetskamrater! Det gör så mycket för välbefinnandet för vi tillbringar trots allt ganska mycket tid med dessa männniskor som vi inte alltid har valt själva.
Sov Gott!
/Gagnskullu
Att ha ett roligt jobb och bra arbetskamrater är A och O för mig. Är man ensamstående och har flera arbetskmarater som man umgåtts med dagligen i nästan 40 år så blir det liksom ens familj på nåt sätt. Det är de jag kan ventilera allt möjligt med. Vi känner varndra utan och innan. De är för mig nästan lika värdefulla som mina barn.
Kram Inger
Skicka en kommentar