Icke Hjärnbrist här inte..

Ibland blir jag smått trött på min hjärna, den tänker alldeles för mycket. Det blir förvirrat och jag gör en del knasiga saker. Allt skyller jag på hjärnan!!

Igår, när jag traskade iväg från jobbet var det en sån där anstormning av tankar och funderingar. Om livet. Vad är glädje? Lycka? Kärlek? Vad är viktigt? Undrar om isarna håller för att gå på? Hur ska jag fixa båtmotorn? Undrar om Nico bara var med på en Velvet Underground skiva? Vad ska jag laga för mat idag? Jävla vad halt det är? Jag hämtar Maya först, sen åker jag ner till fiskaffären, hon brukar ju gilla att följa med dit, till tant Marie som arbetar där. Undrar vad Alex gör? Hur går det för honom i skolan? Det är egentligen idiotiskt att man inte längre får vara med på hans utvecklingssamtal. Måste fråga honom om jag får följa med nästa gång. Vad gjorde jag när jag var 18?
O så där fortsätter det.. som virrvarret på stora köpcentret några dagar innan jul, tankarna, vart tusan är off knappen??

Jag klev in i parkeringshuset, tog trapporna upp till plan 4 och plockade fram bilnycklarna. Men, inte stod bilen där jag hade parkerat!! Jag var helt enkelt i fel parkeringshus..
-Hjärnan, vad har jag dig till egentligen??

Klockan 3 inatt satt jag och Maya i soffan och småpratade. Då låg hon tätt intill mitt bröst och hade lugnat ner sig från gråten.
Det har varit en vaken natt. Väldigt vaken. Först och främst kunde jag inte somna, stod med ett glas mjölk och såg ut genom köksfönstret vid 00.30, sen somnade jag. Men vaknade redan efter 40 minuter av att Maya var ledsen. Jätteledsen. Mardrömmar. Gick och vankade av och an, kollade om kråkorna sov, så kröp vi ner i sängen, ni vet gosade ihop oss med täcke och kuddar. Hon ville inte, absolut inte ligga själv bredvid mig, så hon fick ligga där på mitt bröst och snutta på sin napp..
Vi var vakna nån timme eller så, då hade vi hunnit säga godnatt till varenda gosdjur, nästan iaf.. När klockan var 5, så gick jag upp, då halvsov den där lilla terroristen. Jag la henne mitt i min stora säng och la mig själv i soffan..
Pust!! Hur tusan orkade jag när varje natt var sån här?? Hur orkar man??

Det handlar inte om att hitta ut hur labyrinten, utan hur man hittar in.. då finner man vägen ut igen..

Nu ska jag sova. Hoppas Maya gör det också.. som vanligt önskar jag även er en godnatt sömn..

Sovgott.. U.