.. Knasfarmor, kusiner o tårta..

Idag har det varit en kalasdag!! Maya har njutit av tårta, förnöjt öppnat paket och skrattat åt

farmor, världens knasigaste, men ack så befriande.. Underbar!!

Maya har problem med täppt näsa, på nätterna är det hemskt.. Hon kan inte andas genom näsan, och har inte riktigt förstått än att man faktiskt kan andas genom munnen också.. Hon får självklart panik av det, att inte få luft, blir ledsen och det ökar på hennes spastistik..
Tidigt imorse, var hon väldigt ledsen, stel som en pinne.. Då får pappa rycka in, och ta upp henne, trösta och se till att hon ligger i högläge..
Jag har tagit upp detta med Mayas läkare och vi väntar på att näsa o svalg ska bli undersökta..

Idag har det varit en bra dag.. Det var KALAS.. och kusinerna, med mamma o pappa var här..

Pappa fixade tårtan och ni ser ju själva vilken glädje, vilken lycka att bli firad med buller o bång..

Tack faster, Mats och kusinerna för alla fina presenter jag fick.. O tack farmor för pyjamasen!! Jag önskade mig pyjamaser, o fick fyra stycken:)..

Min lilla hjälte, var trött på eftermiddagen.. Jag lagade en av favoriträtterna, potatis med köttbullar o gräddsås, serverat med lingonsylt.. då vet jag att hon äter.. Sen kröp vi ner i ett varmt bad, Maya o jag.

Det var en mysig avslutning på födelsedag helgen.. För sen blev det välling och så sov hon, lilla Skrutt..

Imorgon är det måndag igen. Maya ska till dagis och jag till jobbet.. Vardagens rutiner är här igen. Men kärleken till varandra, till livet består.. Dom måste vi sköta om och njuta av..

Önskar alla en trevlig, underbar vecka.. Jag vet att min kommer bli extra ordinärt bra.. Jag känner det på mig:).. Thats nice.. Life of US..

Hipp, hipp HURRA..!!!

Oj, inatt sov jag så gott! Det var lite svårt o somna, men när jag väl sov, sov jag:)..
Men, klockan 05 tyckte jag att det var dags o vakna, det var ju födelsedag! Jag låg en stund o fundera, o tänkte, var så tyst jag kunde.. O så hörde jag hur det kom nån i hallen, fotstegen närma sig mitt rum.
När pappa kom in i rummet, sken jag upp som en sol och log mitt allra bästa leende.. men han tog bara o lyfte upp mig, o sa knappt ett ord.
Han bar in mig i sin säng o viska;
-Maya, vi måste sova en stund till! Hmm.. ska han säga, tänkte jag, det är ju inte han som fyller år..
Så jag låg o sparkade med mina starka ben, o skällde lite på pappa..
Då, gjorde pappa sitt bästa "nu ska vi sova vidare" trick.. Han la mig på sin mage och klia mig med sitt skägg i håret.. Det är nästan taskigt, han vet ju att jag somnar då.. O det gjorde jag..
Jag vaknade igen av pappas sång och att han stod där vid sängen med en stor bricka, med massor paket och vaniljhjärta o saft.. Åh, jag blev så, så glad..

Det blev en väldigt mysig morgon, pappa o jag..

Vet ni, någonstans inom mig känner jag en enorm stolthet för att jag fixar allt det här med Maya.. Att jag lyckats i två år, att få ett barn att vara så trygg som Maya är!! Inatt sov hon hela natten i sin säng, jag fick gå in till henne några gånger, sätta mig vid sängen och vagga, tyst sjunga, men hon somna om och sov till kl 5.. Va? Har Maya redan berättat det.. Oj, ok..

Vår avlastningstjej, AnnaMaria, var här en stund idag. Jag var på ett NA-möte, har känt hur mitt förflutna har knackat på i mina tankar.. Inte för att jag blir sugen på att supa, men på något sätt kommer tankarna, o man, blir lite förvirrad i vardagen.

Svårt att förklara, men för mig funkar det o få träffa vänner som levt som mig, och som jag vet att de förstår mig, utan att man måste förklara sig..

Innan AnnaMaria kom så åkte jag o Maya till Mcdonalds! Hon älskar pommes frites o burgare, men jag tillåter inte att hon äter det.. Det är liksom så förbaskat onyttigt, men idag..

Vid Mcdonalds ligger en mack, som jag först besökte för att köpa det livsviktiga snuset. Parkera bilen

utanför macken och tog den igen när jag skulle åka de ca 150 meterna till Mc, o tog inte på mig bilbältet.. Hmm.. 

Farbror polisen stoppa mig.. ha ha.. hur kan det hända? Vevade ner rutan och polisen tittade in i bilen o sa,

- Men, Uffe, hur är läget här då? Undrar varför jag nästan alltid ska bli stannad av denna polis, och när, när ska dom förstå att jag lever ett annat liv nuförtiden??

-Jo tack, sa jag.. Det är bra, själv då?

-Jaha, är det här din bil?

-Nej, det är min mammas..

-Hmm.. o i mammas bil kanske inte säkerhetsbältet funkar??

-Jo, det är klart det gör, men jag skulle ju bara över gatan!! Under tiden vi pratar kollar Maya förundrat på polisen..

-Ok, har du körkortet med dig, o så får du blåsa här..

Jag gav polisen mitt körkort och blåste.. Och tänkte att det är ju f-n, nu får jag 1500 i böter..

-Du, sa jag till polisen, kan man inte få ett halvt bötesbelopp när man bara kört så kort bit utan körkort??

För ett ögonblick ångra jag mina ord. För polisen såg riktigt sur ut, men då hände det!!

Polisen tappa en penna, och böjde sig ner för o ta upp den. Då försvann han ju plötsligt ur Mayas blickfång och när han reste sig igen, började hon gapskratta!!

Ni vet, det där riktigt klingande smittande skrattet!! Polisen log, han log stort och gjorde om samma sak igen.. Och Maya skrattade ännu mer..

 Polisen började prata med henne, och frågade mig hur gammal hon var, vad hon hette.. O jag såg min chans:) o svarade..

-Hon heter Maya o fyller två år idag..

Sen rulla samtalet på,  så till slut sa polisen..

-Ok, vi struntar i det här idag.. men kom ihåg bältet nästa gång!! Tack Maya!! För ditt skratt.. att du finns..:)..

Det har varit en bra dag.. Jag längtar verkligen efter våren.. men den kommer.. tålamod.. tålamod..

Till sist vill jag o Maya tacka AnnaMaria, Safie, Madeleine på Lättsam, Lena o Oscar för de fina presenterna Maya fick av Er!! Tack för er omtanke, den värmer!! O så alla andra gratulationer, som kommit genom sms o på facebook o mms..

Tack River!! Du kommer säkert få en riktig Maya kram när du kommer hit..:)..

Nu ska jag lägga mig.. behöver vila min rygg, jag har hunnit med o skotta snö på ett villatak idag också.. Och det var jobbigt.. GoNatt..

.. Snart:)

Presenter inslagna.. Bulle o kaka inköpt.. Stearinljus fixade.. Allt är klart för prinsessans födelsedag:).. Buskul!!

O roligare kommer det bli, nästa söndag är det cp-kalas!! Det kommer flera kämpar hit, mest fina små prinsar, som kommer hit och charmar min prinsessa.. Jag ser fram emot nästa helg, på fler sätt..

Imorgon skriver jag mer.. Är alldeles för trött ikväll. Min sömn har varit obefintlig de senaste nätterna!
Ska snart in till sängen, och läsa, o sova.. Den lilla sover sött i sin säng. Ett lugn har infunnit sig i mitt liv, det är underbart o leva..

Sovgott..

Succé!

Det här med rutiner är viktigt när man har barn! Maya o jag har fått in väldigt bra rutiner..
men jag har en morgontrött liten dam:).. Vet inte riktigt hur jag ska förklara för henne, att det är bättre o sova på natten, då är man lite piggare när det är dags o gå upp..
Ändå, det är skönt för mig, o få en stund för mig själv.. Jag går upp, brygger mitt kaffe, plockar fram kläder och pysslar en del, innan jag går in o väcker Maya.

Idag fick hon sin Pony, sin gåstol och det blev succé!! Nu kan hon på ett helt annat sätt leka med de andra barnen, det får mig att bli tårögd av lycka.. Min stora tjej..

Tänk vilken lycka.. att jag har min prinsessa..

.. Skänker sån enorm glädje..

När jag gick och la mig igår kväll, så låg hon där i min säng.. Varje kväll lägger jag henne i sin egna säng, och hon sover där fram till klockan 23. När hon då vaknar, är jag trött och tänker inte ta den kampen att hon ska fortsätta sova i sin säng. Det får komma när det kommer..

Hon vaknade till när jag kröp ner under täcket, och kikade på mig och fast hon mer eller mindre fortfarande sov.. gav hon mig ett leende.. Hon fick en puss på kinden, och då log hon ännu mer..

O så den stora sonen.. Alex..

Han var här en stund idag, o plockade fram fiskesaker, ska visst ut o pimpla.. Längtar tills vi kommer ut till havet, han o jag..

Maya o Jag..

Mår bra.. Trivs med livet.. Mer än någonsin..

PONY!!

Imorse fick jag gå in o väcka min lilla dotter. Men, vi hade en väldigt vaken natt:).. Jag går upp kl 7, så idag hann jag med o brygga kaffe, förbereda välling, kolla nyheterna innan det var dags för Skrutt att vakna. Om hon fortsätter så, kommer jag ha lyx mornar, o kan passa på o äta min egna frukost innan vällingstunden..

Maya o jag har haft en pappa, dotter eftermiddag. Vi har varit o handlat ljus till födesledagstårtan, o kollat in lite vad Maya önskar sig i present! Hon bestämde sig för en jättesnygg tröja, en barbapappabok, kanske en film, o så en fräsch rullgardin till hennes rum.. På fredag ska jag åka o handla.. O på lördag ska jag smyga upp i den tidiga morgonen och göra iordning födelsedags bricka med saft o bulle o tända ljus o presenter.. Det ska bli mysigt:)..

Hon äter inte riktigt som hon ska, förutom med mig!! Då vräker hon i sig, men det är klart.. Pappas mat är bäst, o idag gjorde vi en av hennes favoriter.. Stekt kolja, kokt potatis o örtsås.. o så gröna ärtor.. Det är gott!!

Imorgon får Maya en pony!! Hon ska ha den på dagis, o habiliteringen kommer dit med den.. Åh.. min prinsessa ska äntligen få chansen att ta sig fram på egen hand!! 

Vi mår bra här i stugan.. Smått trötta på snö o kyla.. men, man måste gilla läget.. Våren kommer, o när den väl är här kommer vi njuta än mer av den..

Imorgon skriver vi mera, om våra liv.. Maya o jag.. o rapporterar hur första ponyturen gick:)..

Funderingar..

Livet funkar bra. Däremot funkar inte logistiken riktigt lika bra. Min bil krånglar och det stör mig och min vardag. Har en bit att åka när jag ska till jobbet, såpass långt att jag är beroende av bilen. Hmm.. Men, det får ordna sig på nåt sätt..

Vilken dag! Men till slut ordnade sig allt. Bilen är på verkstad och jag har fått låna min kära mammas bil, så nu är det fixat och jag kan lägga all min energi på mig o Maya.. O en del annat..

Det var länge sedan Mayas mamma hörde av sig nu. Undrar om hon gör det nu, när Maya fyller år..
vi får se.. Jag funderar då o då, hur hon tänker och varför hon inte vill ha något med Maya att göra? Försöker att inte lägga några värderingar i det och leva mitt liv.
Att vara arg är dumt, det stjäl endast min energi.. Jag lägger de foton som finns på Maya o hennes mamma i en kartong och en del andra saker som tillhör henne.
Så får Maya själv bestämma en dag om hon vill kontakta sin mor. Jag tänker aldrig förbjuda det, och jag tänker aldrig lägga några hinder om hennes mamma en dag kommer och vill träffa sin dotter..
Lustigt är det! Att man frånsäger sig ansvar och sin kärlek till sitt barn..

Att vara ensam förälder är knepigt.. Det här med skötsel och ansvar klarar jag av.. Att ta beslut är lite svårare, just att ensam behöva tänka ut vad som är bäst för mig och Maya.. men, jag har nu flera vänner och speciellt en har jag kommit nära och får dela mina tankar med.. Så även den biten tycker jag är mycket bättre nu, än vad den var för några månader sen.

Det som verkligen är problematiskt i vår vardag, är att jag aldrig kan göra något, utan måste alltid se till att ha en barnvakt. Om jag en kväll har glömt köpa något, eller om jag vill gå ut på promenad, ta ett bad, gå ner i tvättstugan, eller som när mina polare spelar innebandy eller badminton, eller när jag ska ner till gymet.. Ja, allt.. så måste jag i dagar innan se till att ha någon som tar hand och är hos Maya..
Jag är väl förunnad och har en underbar mamma som alltid ställer upp. Även en syster och hennes familj finns där för oss, Maya o mig.. Däremot kan jag sakna o göra något, spontant.. som att ta fiskespöt och åka en kvällstur till sjön, eller komma iväg en tidig morgon, och få möta morgonen vid stranden.. fiska och sedan ta ett morgonbad innan man fortsätter dagens bestyr.

Att acceptera det man inte kan förändra, men också ta sig mod att förändra och att med sin fantasi göra saker och ting möjliga!

Snart är det vår o sommar (känns väldigt långt borta), och jag har börjat fundera på hur jag ska kunna ha med Maya i båten. Tror det ordnar sig, har en idé.. Det är ju lika viktigt att hon får uppleva naturens magi, precis som vilket barn som helst..

Ikväll är min mamma och lilla Matilda här.. dom ska sova här.. Maya tycker det är urkul, så varför ska man somna?? Hon ligger där, hos dom och pratar och skrattar.. Alltid glad.. Alltid nyfiken på livet..

Önskar alla mina läsare en bra vecka, det känns som vi får kämpa vidare i snö och kyla ett tag till, men faktiskt så är det bara 34 dagar kvar tills vi ställer om klockan till sommartid.. Thats Nice!! O livet är värdefullt, livet är underbart..

Krama varandra.. säg fina ord till varandra.. o hjälp dom som behöver det.. då kämpar vi, då besegrar vi till slut ondskan som finns i denna värld..

Vaknade med ett ryck.. Ljust ute, och min första tanke var;
"F-n, nu har vi försovit oss.. Sen kom jag på, just det lördag.. :)

Har haft en händelserik lördag! Bland annat fastnade jag i en snödriva, men kom loss..

Ikväll inviger vi Mayas nya säng!! Vi, eller hon fick den av min syster med familj i två års present. Det var ett tag sedan, men nu har jag fixat ett "inte trilla ur sängen" skydd. Jag har letat efter ett sånt, i affärer, på Ikea hade dom ett, på babyproffsen ett annat.. men så börja Uffes hjärna tänka och så fixa jag ett själv.. ha ha..

Vi får se hur det går, med sömnen där.. men vi ska kämpa på för pappa vill ha sin säng för sig själv!!

vi byggde en koja idag. O satt där inne med ficklampa och sagobok. Det var den enkalste koja man kan tänka sig, men Maya älskade den..
-Åh, pappa.. o ögonen tindrade ikapp med ficklampans sken.

Imorgon är en ny dag. Den ska vi fylla med liv och skratt.. O en del städning..

Jag är helt slut ikväll, i kropp o hjärna.. så jag ska inta soffläge o kolla OS o melodifestival..
sovgott..

.. Att odla kärlek.

Ett groende frö, ett gryende liv

Två hjärtan i den kropp den andra växer

Till oss, ett liv, ett kärlekspyre,

väx och frodas, kryp, gå och lev.

Vid din sida jag ska finnas

när du är ledsen och ont i

kropp o själ du har.

Du, lilla barn, ömt i min famn

ska jag vagga dig till sömns

o mitt eviga stöd och tröst ska

jag ge dig, tills mitt liv ej finns mer..

Min dotter och min son, all kärlek jag äger uti min kropp är deras.. All min kraft och ork ska jag ge dem.

I stunder av rädsla ska jag skydda dem.. I stunder av gråt ska jag trösta dem. Då deras dag är tuff och jobbig ska jag finnas där, med min trygghet och mitt stöd. Jag ska finnas där när dom förvirrat ser sig om och undrar vart dom är på väg, där dom vandrar på deras stig av liv..

Till Alexander vill jag vara, en vän som han i alla lägen kan lita på. En pappa som finns för honom, som han kan komma till med de problem man har när man är ung. Jag vill åka iväg på våra fisketurer, gå upp i arla morgonstund och möta havets saltstänkta dofter.. Jag vill skänka honom det bästa jag har, det jag vet att jag alltid kommer ha råd med.. min tid..

Jag är skyldig att som förälder, ge honom det, det är en självklarhet. Att finnas.

Till min dotter, vill jag ge detsamma.. Hon ger mig, all sin kärlek. Hon ger mig sitt klingande skratt och sina intensiva blickar, hon kämpar på dag efter dag.

Sedan den dagen jag fick beskedet att hon har en cpskada, har denna sorg gnagt i mitt inre. Den ena dagen har varit värr än den andra. Jag har gråtit floder och gör så än idag.. dom trillar utmed min kind, tårar av kärlek, tårar från min själ.

Jag har bestämt mig, att jag ska lägga min sorg i en liten ask, lägga på locket och låta den finnas där uti  mitt sinne.

För jag kan inget göra, förutom att visa Maya min innerligaste kärlek och ge henne det hon är värd.

Min kraft, min styrka och mitt stöd.. Jag kan ge henne kämpaglöd och jag kan ge henne självförtreonde.. Med vår kärlek kan vi flytta berg, vi kan uppnå mål i livet.. vi kan bevisa för världen att även fast en liten arm inte gör som man vill. Även att man inte med sin mun kan forma ord, eller att kroppen inte gör som man vill, kan vi bevisa att det går!! Att cp inte är en mental begränsning utan en möjlighet.

Fast vi, du och jag och våra barn får kämpa än mer, vi har inget gratis, ändå är det kärleken till livet som segrar över sorgen.

Jag kan inte klara det själv. Vi kan inte klara det själva, vi måste ha hjälp och finnas för varandra.

Jag måste få tid för mig själv, få min tid på gymet, tid för fisket och mina naturupplevelser. Tid för mitt skapande. Tid för själen o sinnesro i sinnet.

Jag vill inte behöva kämpa och lägga min energi på att strida för min och min dotters rätt i samhället. Det stjäl min ork, det förstör min lust.

Min styrka är mitt lugn, min kunskap och erfarenhet och jag känner att jag står stark inför myndigheter och kommuners dumheter och regler. Så är inte fallet för alla.

 Det är en annan kamp, där vi måste kämpa med näbbar och klor, att vi som föräldrar till handikappade barn ska bli hörda, ska bli förstådda och att de lyhört ska lyssna på våra rättigheter. Vi ska inte behöva kämpa för vår rätt.. Den är en självklarhet.

Jag ska lägga min ask av sorg i hjärtat och ta fram då och då.. försiktigt öppna på locket och låta min gråt, mina tårar rinna utmed kinderna. För det farligaste jag kan göra är att stänga asken och glömma mina bekymmer, då kommer asken sprängas och jag gå i sank..

Jag ska odla den kärlek som spirar uti min själ. Vårda min ömhet, och bygga en grund för barnen att stå på. En grund  byggd på trygghet och förståelse. Tillit och respekt.

Jag ska med försiktig hand, dag efter dag, vattna och ansa den lust jag har till livet.. O för mig är det en underbar gåva jag fått, att jag kan dela med mig av den till dom jag älskar, till er som läser och till Dig.. Det är så jag får min kraft, det är det som är min trygghet och dröm.. Att just du finns är en ovärdelig skatt, den bästa vinst en man, människa kan få.. 

Så, ta era barn och håll dom mot ert bröst. linda in dom i era armar och krama dem, ge dem den respekt och kärlek dom är värda. Gå in o se på dom när de sover och möt deras oskyldiga ansikte, deras själ. Böj dig ner och pussa deras kind o viska..

-Pappa, älskar dig..

Sovgott.. o kämpa på, mina vänner..

  

.. Lite om min dag..

Upp o hoppa vid 07.00. Brygga kaffe, värma välling.. en stund av mys o småprat om dagen, nappen är god och pappas skägg sticksigt. Lockar fram skratt.
Byta blöja, klä på, strumpor, byxor, tröja, raggsockor o en del till. Jäkla lång vinter.
Väcka Alex, sen iväg, lämna på dagis och så tillbaks.. Lovade sonen att skjutsa honom till skolan, och hålla det man lovar är en självklarhet..
Till en kompis jobb, ta en kaffe, prata fiske, o en del snack om våra barn. Tid för en kort stunds flykt från dagens bestyr.. Ladda batterierna, för o få positiv energi.
 Tillbaka till dagis, hämta unge o resurs. Visa resursen rutinerna vid badet, berätta för henne hur Maya reagerar i omklädningsrum, i duschen.. Bada, med en galet lycklig prinsessa, livet kan inte bli bättre, med pappa i bassängen och den älskade resursen vid poolkanten..

Duscha o åter klä på, både mig o tjej..
Skjutsa tillbaka och sen mot jobbet. Passa på o ringa viktiga samtal. Till LSS. Stannar utmed vägen, på en parkeringsplats, skickar sms och tar en fem minuters meditation.. För att hitta kraft.. balans.. harmoni i själ o sinne..

Träslöjd, såga, limma, skrúva, spika, måla..
- Nej, nej.. inte den sågen, Dennis..
-O ja, du kan använda det limmet, Lina.. - O nej, vad sa jag nyss, Dennis..
-Ja, jag kommer till dig snart, ska bara hjälpa Emil färdigt..
Lunch, med snattrande barn.. Med glada barn, med barn som är överallt där dom egentligen inte ska vara.. till slut sitter alla på sin plats, vi äter, panerad fisk med potatis o kall sås.. Helt ok.

Kaffe i lärarrum, jag sitter för mig själv.. Blundar, funderar på samtal jag haft.. Planerar nästa fas, hur jag ska motivera, hur jag ska resonera, bestämmer samtidigt nästa veckas avlastningstider, med almanackans hjälp.

En timmes träslöjd, hjälper elever sätta dit små, jäkla gångjärn.. testar mitt tålamod..

Bilen hem.. Nya samtal. Till kommunen. Till LSS handläggaren. Undrar varför dom ger olika information, blir förbannad o säger till dom att se till att ge samma information, ber dom prata med varandra och ringa mig igen..  När dom vet, när dom kan ge besked..

Pustar ut, en stund, skickar svarsmail till assistentbolag. Diskar.
Hämtar Maya, trött och gnällig, hon somnar direkt i bilen så jag tar en tur runt stadens gator. Lyssnar på musik, låter mina tankar drömma mig iväg, till sommar, morgonbad.. sol, ljumma sommarkvällar vid sjön, med en fin vän.. sitta o samtala om livets förunderligheter.. om möten, om öden..

Maya skriker, ledsen som få.. Jag går i lägenheten, med henne ömt mot mitt bröst.
Tröstar, sjunger, klappar.. andas, räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.. känner en smula stress... hanterar situationen genom att sätta Maya i bärselen och skala potatis. Det gillade hon och börjar snart visa sitt rätta jag. Skrattar, pratar på sitt sätt.. nyfiket och underbart..

AnnaMaria kommer, o jag säger hejdå.. Drar ner till gymet, kör ett stenhårt pass, låter kroppen svettas, känner endorfinerna spinna som katter i min kropp.. Mår bra när jag kommer hem. Maya mår bra. Tar ett snack med AnnaMaria, om sånt som inte riktigt funkar och om sånt som verkligen funkar.. Att ge o ta..

Välling och mysstund i soffan.. Hon klappar mitt skägg, pillar i mitt hår på bröstet och somnar gott i min famn..

O nu ska jag gå till sängs.. Efter en dag som har varit ganska händelserik.. Jag mår bra o jag trivs.. Klarar mig och vet att min framtid är en underbar sådan..

Krama varandra och ta hand om Er.. Sovgott.. /U.

Klockan är 19.. Jag har satt mig i min favoritfåtölj och här kommer jag bli sittandes ikväll. Vaknade av väckarklockans surrande imorse, hmm.. Det är vi inte direkt vana vid Maya o jag.. Kommer nog ta ett tag, några dagar innan vi är vana vid morgonens rutiner. Med tiden får vi ändra dom mer radikalt och se till att få hjälp morgontimmarna. Det vore skönt och få tid att duscha innan jag åker iväg. Visserligen är Maya helt underbart snäll, och det är inga problem för mig att duscha och hon är med i sittskalet eller stolen.. Däremot vore det skönt o få vara själv när man gör iordning sig.

När vi kom till dagis idag, fick Maya en "alla hjärtan" present av resursen, vilken fantasisk människa, så full av kärlek till min dotter..

Många intryck och känslor har infunnit sig i min hjärna och sinne idag.. 21 elever att lära sig, vad de är för små människor. Några av dem, börjar jag känna ganska bra. Ett par har verkligen tagit sig till sig, och vill vara vid min sida hela tiden:).. Så finns det några, som är väldigt reserverade och undrar nog vad jag är för filur. Dessa ska jag närma mig försiktigt och vinna även deras förtroende..

40 dagar kvar tills vi ställer om klockan till sommartid.. wow.. vad jag längtar efter våren!! Kollade lite hur vädret ska bli, och som det ser ut nu, så kommer det bli plusgrader med sol och sydvästliga vindar framåt nästa helg. Då fyller min prinsessa två år! Jag ville att hon skulle heta Svala i mellannamn, Svala som betyder vår.. Min dotter kommer med den.. då hon fyller möter vi våren..

Födelsedag!! Påminner mig om stundande kalas. Dags att ta tag i den biten..

Pust.. Hjärnan är trött.. Känslor måste sorteras och värderas.. Hör av mig igen. Så ha en bra kväll, vänner och ni jag inte känner.. Kram U.

Life of U..

Jag kände en  trötthet som var nästintill ohållbar när Maya vaknade. Låg o pratade med henne o sa;
-Snälla, lilla du, kan vi inte sova en stund till.. O försökte muta med napp o min allra bästa skön sång..

När pappa lagt sitt lilla troll

o bundit fast henne i svansen..

Så sjunger han den vackraste sång

 den vackraste sång, han kan..

O lullan lullan lej..

lullan lullan lej..

Pappas fina tjej..

Jag älskar dej..

-Nej, nej, pappa.. O ut kom nappen och min sång möttes av ett klingande skratt..

Jag gick upp, o vimlade fram till min fina lilla kaffebryggare , men på nåt sätt kändes allt så fel..

Vad var klockan egentligen?? 01.30!! Då tågade jag in i sängen igen, o sa;

- Du, min lilla busprinsessa, du gör som du vill, men pappa tänker sova.. Troligen somnade hon också om, för nästa gång jag vaknade var det ljust ute och mer normalt att stiga upp..

Skulle ha några timmars avlastning idag, men en timme innan ringde hon och meddela att hon inte kom

p g a sjukdom..

Hmm.. När man är trött, så kan minsta motgång vara som ett berg att bestiga.

Jag blev ledsen, o undrade hur jag skulle orka hela dagen:). Men, positiva tankar, och knepet "en stund i taget" och sinnesrobönen gjorde mig på gott humör igen. Ni vet.. Ge mig sinnesro att acceptera det jag ej kan förändra.. Så sjöng en liten fågel vackra ord i mina öron, vilket gjorde underverk..

Det behöver jag ta till nu, för denna årstid är inte Uffes bästa. Idag var jag verkligen tvungen att skaka om mina tankar. Kom på mig själv o tänka, "f-n, det kommer ju en till februari nästa år".. O då kanske man tar ut lite för mycket negativ energi ur kroppen.. ha ha..

Maya!!

Hon börjar bli en stor tjej!! Min kämpe.. Min hjälte.. Min underbara dotter.. Snart är hon två år:))..

Imorgon börjar en ny period i livet, nya rutiner, nya möjligheter.. Jag börjar jobba igen.

Ser fram emot det, däremot känner jag en viss stress hur jag ska hinna på mornarna??

Maya ska ha mat, jag ska ha mat, vi ska klä oss och jag vill gärna hinna ta en dusch..

Det ordnar sig, allt ordnar sig. Bara man njuter av det och ser till att vi båda mår bra.. med massor kärlek går allt!!

Så, nu mina vänner, ska jag börja med en ny rutin:).. Plocka fram morgondagens kläder, förbereda min fina lilla kaffebryggare och packa väskan med block o pennor, almanacka, schema och en frukt till fruktstunden..

Livet är underbart och det är mitt, fantastiskt..

Jag lever det som jag vill, och dom jag älskar finns där och dom bryr jag mig om..

Jag mår förträffligt.. men en liten ilsken bacill har satt sig i näsan o irriterar mig lite..

Njut av livet.. Det är nu.. O det vi drömmer om idag, gör vi snart.. går på gröna ängar och nattbadar i ljumma sjöar.. Thats nice.. Its Life of U..

Trött..

.. På snö o kyla. Nu vill jag ha vår, takdropp och tussilago som lyser gula i vägrenen..

Men får göra som Maya.. Gilla läget o skratta åt livet..

Idag har vi en pappa dotter dag, den ägnar vi åt pyssel här hemma. Städning blandas med bus o lek.

Så har vi ställt in ståstödet, och där stod hon för första gången idag, utan en massa gnäll o gråt!! Hon skrattade, och trivdes.. Äntligen fick jag en glad Maya på bild då hon står!!

Tror det är vädret som får mina tankar att gå i ide, det är liksom som hjärnans tankar inte vill komma fram till fingrarna och jag får nästan andnöd, och tror att jag aldrig mer kommer kunna uttrycka mina känslor i ord o bild.. Hjälp o fy för skriv och skaparkramp!!

Dagen fortsätter.. kylan verkar bestå.. men från mitt hjärtat sipprar kärlek ut  och värme sprids  i min kropp..

Forstsättning följer.. ikväll.. tror jag:)

Utveckling Del 2.. o en del kärlek..

Stunderna vi har på kvällen, de är förtrollande.. Den närheten som vi har, min prinsessa o jag, kan ej beskrivas med ord.. Den är vår!
När Maya var en bebis, hade jag sådana problem att få i henne välling. Där tror jag att jag hade ett riktigt minus i att jag är man:)..
För det var ett evigt värmande av välling, natt som dag..
Jag förde dagbok, och notera efter varje måltid hur mycket hon ätit och vid vilket klockslag, på det sättet fick vi in en rutin och så en dag, funkade allt..

Nu, är det inga som helst problem. förutom att hon kan bli väldigt otålig, och pappa har alldeles för mycket bestyr innan hon får flaskan.
Sen, äter hon, smaskar i sig den goda varma vällingen.. Efter det är nappen god och hon tittar på mig med sina vackra ögon o vi sitter o pratar om dagen som gått, sjunger vaggvisor.. o känner på mitt skägg. Så tar hon tag i min tumme och när hennes lilla hand griper om den, strömmar kärlek genom kroppen, och den känner hon.. Jag är säker på det, för hon slappnar av och somnar..

Igår, var jag, som sagt hos en familj och frågade om de ville bli stödfamilj till mig o Maya.. Det är den kvinnan som är Mayas resurs på dagis. Dom sa JA!!

Det är underbart att möta så fina människor och sitta och lyssna på deras berättelser.
Samtidigt så sorgligt att höra. Dom är från Iran, men har bott i Sverige i många år..
Hon är utbildad jurist och ekonom, här i Sverige har hon vikarierat på förskolor i flera år.
Hennes man har en lång utbildning som civilingenjör, samt varit lärare på univeritetet i fysik och matematik. Här i Sverige jobbar han på fabrik.
Hon berättade för mig att hon flera gånger varit med om att föräldrar sagt att dom inte vill att hon ska arbeta med deras barn. Barn har kommit fram till henne och sagt att hon är ful och luktar illa!

Man skäms. Jag skäms!

Denna familj har en syn på barnen som enbart grundar sig på kärlek. De vill att Maya ska må bra, och jag känner en trygghet med dom. De älskar Maya.. och kommer bli en fantastisk familj för henne att vara med.

Jag utvecklas. Maya likaså.. vi utvecklas tillsammmans som dotter o pappa. Hon lär sig vem jag är och jag lär känna henne varje dag.

Men, ibland undrar jag, om människan utvecklar sig överhuvudtaget.. Borde vi inte ha lärt oss av historien, borde vi inte ha ett sånt öppet sinne och förstå att alla människor har samma värde här på moder jord?

Det är fredagkväll, jag sitter här i min blogghörna:).. Maya sover, och jag ska testa mina kunskaper genom att kolla "På spåret".
Känner mig lite ensam ikväll, men mitt hjärta är fyllt av ödmjuk kärlek till livet och den framtid jag ser..

Så, mina vänner, ta hand om eran kväll.. krama barnen och var lyhörda till vad de säger och gör.. För innerst inne är deras kärlek till er fullkomlig..

Sovgott.. U.

Utveckling del 1.

Idag var jag på prinsessans första utvecklingssamtal! Jag, Mayas resurs, föreståndarinnan o rektorn.. Maya hade utvecklats. Men, det visste ju liksom redan jag..

Sitter i min soffhörna ikväll, och känner en enorm trötthet i min kropp. Det har varit så några dagar, en trötthet som smugit sig in allt längre in i psyket o kroppen.
Så, vad gör man då? När det känns som man dag efter dag gör samma sak, som man trampar omkring i fotspår , i samma lunk.. Jo, man gör något annat!! Tar tag i saken.. När man inte känner personlig utveckling, så kan man;
1. Ge upp!
2. Fortsätta i samma trista vardag..
3. Stanna upp i dagen, parkera bilen utmed vägen och tänka..
-Nej, nu får du allt ta tag i det här själv, för annars händer det aldrig nåt!!

Som jag skrev i nåt inlägg. Precis som med träning, är det med det själsliga livet.. Kroppen väntar på förändringen, förbereder sig för utvecklingen.
Nu har mitt psyke förberett sig tillräckligt länge och jag har gått till handling.

Var hos en underbar familj idag, ringde dom och frågade om jag o Maya kunde komma dit och besöka dom.. Mitt syfte med besöket var att fråga dem om de ville bli Mayas o min stödfamilj..

Ikväll är min hjärna för trött.. Maya är för hostig och sover alltför oroligt, för att jag ska ha ro att skriva..

Imorgon följer del 2 i ämnet "utveckling"..

Men, ge aldrig upp.. Ta en sak i taget och fyll era hjärtan med glädje o kärlek till det som livet har att ge..
Mitt liv är ett underbart liv att leva. Jag upplever och jag förnimmer en lycka i allt som sker.
Pengar är viktigt.. Ett människoliv ovärdeligt.. Din o min dag, våra liv.. är för alltid..

Krama varandra, och ta hand om barnen.. De är vår framtid, de är vårt ansvar, det är vi, vuxna, föräldrar som är deras förebilder, så låt oss då leva upp till det och vara grund för att godheten ska segra..

Sovgott.. U.

.. Lite trött!!

Har tillbringat min dag i skolan. I den klassen jag ska jobba med, för att lära känna eleverna och deras namn.. Hmm.. Det kommer bli en del att göra, det finns en o annan liten bråkstake i klassen, samt några med väldigt låg självkänsla.
En utmaning, sånt gillar jag.. Att långsiktigt få arbeta med att öka deras självförtroende och stärka dom som de unga individer de är..

Vi hade bild idag. Jag kom till skolan vid 9 och stannade tills dom slutade klockan 14. Tror att dom här beöken jag gör där, är uppskattade och jag vinner deras förtroende och respekt.

Hämtade Alex och han  följde med till dagis. Oj, Maya blir exalterad och vild av glädje när han är med och hämtar henne!
Vi tre körde runt i stan, Maya somnade till Metallica, och Alex o jag samtalade.. Sen hände något märkligt.. Vi lyssnade på en ballad som heter "mama said", med en helt fantastisk text.. Jag kände hur mina tårar kom, hur texten berörde mig och så såg jag i backspegeln hur min son också satt där med ögon som var tårfyllda.. Sådan far.. sådan son..

Jag mår bra, men en enorm trötthet har infunnit sig.. så nu tänker jag en stund sätta mig ner och skriva på en del annat.. Jag har en del projekt som jag önskar bli klar med. Jag kommer dela med mig av det, den dag jag börjar bli klar och jag lovar er, det kommer mer att läsa, mer av mina ord.. men i en annan form..

Det sker saker i mitt liv, som får mig att må bra.. så bra, undrar om jag någonsin känt en styrka och hopp om framtiden som jag gör nu..

Njut av Era liv.. O krama varandra.. U.

Carpe punctum..

Det har varit en trevlig helg.. med massor skratt!!

Skratt är viktigt i livet. Det frigör endorfiner och får oss att må bra mitt i den ibland så trista vardagen.

Har en del funderingar om jämlikhet. Har haft en del samtal om detta i helgen. För mig är det en självklarthet att man o kvinna är två jämbördiga människor, med samma rättigheter och skyldigheter.. Tänkte att jag skulle skriva lite mer ingående om detta ämne men som vanligt får det mogna och mina ord formas i huvudet en tid..


Maya har verkligen trivts i helgen, hon har njutit av att det varit nån mer här än bara pappa.. Det märks att hon blir lite trött på mig ibland.. hmm..

Vi skulle ha åkt till hab o tränat idag, Maya o jag.. Varje måndag är det frivillig träning i habs gymnastiksal, och Maya älskar det.. Helst att gunga på den stora gungan.. Då ligger hon o tjuter av skratt och man ser verkligen på henne, hur hon säger..
-Mer, pappa.. gunga mer..

Idag var hon så trött, så hon sov redan innan jag hunnit lägga in sulkyn i bagaget.. Då, fick hon sova.. Jag åkte o hämta AnnaMaria eftersom hennes bil var insnöad. Sen åkte jag o köpte ett "inte trilla ur sängen skydd".. För nu är det dags, o lära Maya sova i sin egen säng.. Pappa vill ha sin säng för sig själv..:)

Jag är väldigt väldigt trött ikväll.. så snart blir det sängen, o en bra bok.. O mina tankar.. men först ska jag sätta mig o meditera en stund. Fylla själen med styrka o kraft, för att orka ta itu med de åtaganden jag har framför mig..

Njut av livet.. Njut av det lilla, njut av korta magiska stunder.. För livet är fantastiskt.. Bara man öppnar ögonen och vågar..

Sovgott..

.. Upp o Ner..

Att vara i nuet. Leva efter det som sker just nu..
Låta sina känslor styras av det man är, av glädje och sorg. Det som har hänt är minnen i våra sinnen. Bilder och ord som en gång betydde något, eller iaf det kändes som det då, då man var i det nuet..

Jag har skrivit om mina pusselbitar, de som formar mitt liv, de bitar som har kommit till mig och fyller livspusslet.. Det finns bitar som jag trodde var självklara, att de passade perfekt i mitt liv..

Men, som visade sig.. att de endast formades efter min egna vilja eller att någon formade dem, för att tro att de skulle passa i mitt liv.. De utnyttjade mitt liv, för att de ville vara en del i det.. Men de gjorde det för egen vinning skull. De kunde inte berika mitt.. De levde inte upp till mina förväntningar och min livsfilosofi..

I livets pussel är bitar svåra att finna.. men själen hoppas att jag hittat en till.. som finner sin plats nära mitt hjärta..

.. Tips!

Återigen, ett fantastiskt inlägg på min lilla systerdotters blogg.. Matilda 9 år.. Ett barns tankar och lek..

Så oerhört givande för hos vuxna, att läsa barnens tankar.. http://enlitenlilja.blogspot.com/..

Läs o le..

.. Vändpunkt..

När tyngden av smärta förtar all lust.. När kroppens sinnen inte fungerar och hjärnan inte lyder..
När energin och orken rinner genom fingrarna som finaste sand.. Man förnimmer glädjen som korta stunder, som blixtrande glimtar av ljus och lycka.. o varje gång dom kommer, varje gång försöker man famlande hålla fast dem i stunden, och för ett ögonblick tror man, att ljuset segrar och livet kommer tillbaka. Men så kommer det igen, det som gör ont, det som förtär, det som förgör ens sinne och sakta, sakta får ens själ ner i det mörkaste mörker..

Man river sönder sig, ens inre krampar, man glömmer att andas.. Hela ens beteende gör som man inte ska göra.

Djur har inte ångest.. Djur flyr.. När rädslan tar över deras kroppar, springer dom, fort in i skydd.. Flyr bort mot det som hotar.

Jag flydde, när min ångest och mina demoner blev för otäcka, när mina minnen påminde mig om det som sårat mig.. Flydde jag, in i dimman, använde alkohol och andra droger som tog mig till en annan verklighet.. Ibland, fick jag för mig att min ångest skulle försvinna om jag flyttade eller om jag bytte omgivning. Men dom kom alltid tillbaka, demonerna som förmörkade mitt sinne. Fick mig att skjälva av gråt, de åt upp mig inifrån, sög ur min livslust.. Och jag försvann in i dimman igen.

För ett antal år sedan, så var jag hemlös, mitt hem var krogen, nån polares lägenhet och mina nätter tillbringade jag på en madrass i en källarlokal.. Ofta grät jag mig till sömns och vaknade av tårar.. Jag hade nått botten.
Min räddning var min längtan efter livet..
Jag mötte mig själv i ett gathörn och insåg att jag inte längre ville vara den jag såg.. Jag ville leva!
Jag ville lära känna den Uffe som jag visste fanns därinne i min själ, den som då, var liten och rädd, en ung pojke i en vuxens kropp..

Jag tog, mitt liv till en annan dimension.. jag mötte rädslan och tittade min demoner i ögonen och mötte dem, en efter en, gav jag mig på dem för att föralltid förgöra dom..

Den värsta fienden jag hade var.. Tiden! Men, sakta, började mina tankar bli ljusare.. och med tidens gång.. med hjälp och massor vilja och styrka började livet bli drägligt..

Idag, lever jag i en sjysst lägenhet, alldeles för stor egentligen, men jag trivs, jag tar hand om mina barn med bästa förmåga..
 Jag kan handskas och jag har förstått vad det var för något som störde mitt liv. Jag försöker tänka positiva tankar, ser det som gör vardagen lite gladare.
Livet är inte längre ett nystan av trådar som har trasslat ihop sig så man inte vet vilken ände man ska börja dra och reda upp trasslet..

Att ta hjälp, att samtala och vara ärlig och möta det som gör ont.
Hmm.. svåra beslut och när man är där, mitt i det onda, kan det kännas som man aldrig mer kommer skratta och njuta av livet.. Men precis som att vårens värme smälter snön, precis som att ljuset segrar över mörkret kommer med tiden sinnena ljusna och skrattet klinga..
Resan dit, är fylld av törnen som river, som sårar, som gör ont.. Den är värd det, för i slutänden reser man sig och står stark igen. Full av självförtroende och lust..

Min torsdag har varit som ett år idag.. Morgonen var som vårens kvittrande, glädjen smittade och värmde som solen en varm sommardag.. Så.. kom hösten, mörkret stormade och fick mitt humör, min dag att vackla.. Hopplösheten, det karga, kylan av ensamhet och sorg tog över.
Tills jag ringde en vän, då töade min sorger bort.. och med hennes ord smälte ensamheten och en fågel sjöng åter i hjärtat..

Livet är häftigt.. o om man lyhört lyssnar på det man vill.. Kommer allt bli bra..

Sovgott.. U.

.. Myrsnack..

Snurr i hjärnan..

Tankar som är likt flitiga myror..

Ett organiserat virrvarr..

O en o annan som är ute på vift

kommer troligen hem snart..

dom brukar hitta rätt, om man

bara ger dem lite frihet..

Tankarna..

Imorgon ska jag göra något

jag inte brukar göra..

Bryta en vana, för att hitta

ett nytt sätt att tanka, tankar..

Oh.. All denna snö..

min själ längtar upp

till fjälls, till ensamhetens

stigar.. Där min blick kan

skåda horisonten och sinnet

njuta av skönheten..

Nu ska jag in i drömmarnas

förunderliga land..

SovGott..

Den 15e börjar jag..

Idag var jag och skrev på mina anställningspapper!! Och hälsade på i den klassen jag ska jobba i.. Lovar Er, jag blev väl mottagen, och överöst av frågor.. ha ha.. Vad kul!!
Kände direkt hur mycket jag saknat det, miljön och ungarna, deras nyfikna blickar..
Det är intressant att komma in i en grupp med barn på det viset jag gjorde idag. Det finns alltid någon som till sättet liknar någon som fanns i den förra klassen jag jobbade i, eller för den delen, den klassen jag själv tillhörde när jag gick i fyran på lågstadiet.
Där finns den tuffa, den blyga, den osäkra, den frågvise.. O alla är dom bra på någonting.
Tror att det är det som jag finner så intressant, och utmanande. Att locka fram det bästa ur dom, att ge dem självförtroende så de kan handskas med det som dom är mindre bra på.
Lära sig att bli bättre och tro på sig själva..

Maya vägrar sova middag på dagis, så det är en trött och lite gnällig prinsessa jag får med mig hem. Idag, var dock hennes stora IDOL med o hämtade henne, Alex.. då jäklar, är hon glad.
Vi har umgåtts här hemma under eftermiddagen. Jag fick ett "nervöst sammanbrott" en kort stund.. då allt bara var kaos.. Ni vet, fisk som steks, potatis kokar, unge som har bajs i blöjan, telefon som ringer, o så mitt i allt en 17åring som vräker sig i soffan o ser på tv.. Då, blir inte pappa så lätt att tas med:)..

Jag har tålamod som en gammal ek.. men ibland tar det slut och det gjorde det en stund idag..
O Alex fick sig en rejäl avhyvling. Han blev ursur.. Men, det är då det är viktigt med samtal..
Under middagen berättade jag hur jag såg på saken, och hur jag kände.
Att mötas, att be om förlåt och att försonas.. Middagen började i moll och slutade i dur.. Att vara långsint tär endast på ens inre kraft och får sinnesron i obalans..

Gud, giv mig sinnesro att acceptera

     det jag ej kan förändra..

.. Mod att förändra det jag kan..

.. o förstånd att inse skillnaden...

Nu ska jag klistra in klassens schema i min almanacka.. O göra upp mitt egna, Mayas nya dagistider, så vi på ett smidigt sätt hinner med hennes träning och bad. O så ska jag göra upp ett schema för mina avlastare.. Vilket ord, vilken lustig benämning på en människa..

Så, den obligatoriska omgången dart med sonen och vår pratstund inne i hans rum.. då jag får lyssna på en del riff från gitarren..

-Öh.. lyssna pappa..

Livet är häftigt!!

SovGott..

.. Vår vår..

Nån som känner igen sig i det här?

O det kvittar om dom små liven är 2 eller 17 år.. Ibland vill man verkligen få vara ifred.. Lägga sig o läsa en bra bok! Ta sig ett varmt långt bad! Åka o fiska.. Det längtar jag efter nu, men isen ligger halvmeter tjock, så det dröjer nog innan jag får smyga upp en tidig, tidig morgon, o puttra ut med min båt.. Ut på havet, där ensamheten blir så påtaglig att den blir ens bästa vän..

Uppleva hur dagen gryr i öster.. omges av naturens liv o dofter. Höra vågors kluckande mot klipporna, se havsörnen kretsa högt i skyn.. Befriande, själens balsam.. Långt från dagens stress o jäkt.. Gå omkring på en öde ö, sitta vid elden och inta sitt kaffe och låta tankarna vandra bort. Just våren, är en underbar tid vid havet..Då märker man hur livet kommer åter efter den långa bistra vintern, det är ett febrilt vimmel bland kärlekskranka fåglar.. Huggormen som kryper fram o värmer sig på solvarm sten.. Skogsmyror som frenetiskt kämpar med återuppbyggnad av sitt hem.. Citronfjärilen som graciöst flyger, som lockar fram fantasin o lusten att leva.. Man påminns om hur fantastiskt livets kretslopp är..

 Idag var jag o Maya på habiliteringen och tränade. Varje måndag, har de öppet o det är frivilligt att komma.. Hämtade den glada lilla skruttan ihop med Alex, och åkte direkt från dagis till hab..

O hon hann somna till innan vi var där. Hmm..

"Hur ska detta gå", tänkte jag.. Men, oj.. vilken höjdare det blev:)..

Hon gungade, o tjöt av skratt.. Hon låg på mage och kämpade med att greppa de roliga leksakerna som pappa la framför henne.. Maya gör såna framsteg! Och hon är en riktig, liten kämpe, med en järnvilja.. Det är min uppgift att se till att hon aldrig tappar bort den viljan.. Utan se till att hon har sin otroliga kämpaglöd kvar.. Det är vår uppgift att säga till våra barn..

-Du är bra, du är du.. O du klarar allt..

Har min son här ikväll. Det är Alex vecka, trivs när jag har båda mina barn nära mig.. Så, nu blir det pilkastning och snack mellan pappa o son.. Det är också viktigt, att ta sig tid med dom, ta sig tid att lyssna, och höra mellan raderna. För det är ju inte alltid, det är så lätt att säga..

-Pappa, jag är kär..

Ta fram det positiva hos barnen. Då växer dom som människor.. O vårat samhälle blir ett bättre sådant att leva i.

Ta er tid, för dom.. Lovar det hinner man, bara man vill!!

Kramas o njut av livet.. U.