Så, är återigen hemma efter att ha varit barnledig ett par nätter.
Ikväll är allt som vanligt igen och jag sitter här i min blogghörna och skriver och vaggar Maya då och då.. Hon ligger här, mysigt nedbäddad och på ett strålande humör.. Liksom, "borta bra, men hemma bäst".. eller "farmor o faster bra, men pappa och brorsan allra bäst."
Åkte genom ett andlöst vackert landskap idag, som gnistrade, som andades magi samtidigt som jag upplever det som naturen somnar, gått i ide och det bara är vi som är vakna.. Vi och en del djur.. Det stod rådjur ute på åkrarna, i den djupa snön och de såg så hjälplösa ut, sårbara i den kalla vitheten..
Kylan lamslår mig. Jag tycker helt enkelt inte om vintern. Det är vackert, nästintill overkligt, men den får mig att närma mig tankar och känslor som är negativa och lite mörkare än vad mina tankar brukar vara.
Under min resa, där genom kyla och dimma, djupa skogar snötäckta träd, i bilens ensamhet fann jag hur tankarna strödde sig.. Till vårens droppande glädje, sommarens varma vindar, men även till det som är nu. Hur jag ska hantera detta, att jag faktiskt möter en annan sida av det som är jag. Hur ska jag handskas med det, att hjärtat gråter och längtan river i själen.
Svaren kom, de föll på plats som små utskurna pusselbitar hittade de sin lösning.
Så, en sväng in på bensinmacken, för påfyllning i tanken:), och när jag klev ur bilens värme o möttes av den skarpa kylan, försvann för ett ögonblick alla svar, varenda positiva tanke frös till is och jag undrade vad meningen med livet var nu igen..
Bilen mätt och belåten, ett smärre hål i plånboken och en rykande kopp kaffe mellan sätena. Då kändes livet ändock som ett behagligt tillstånd igen.
Kan det vara så att det helt enkelt funkar så här. Livet. Vardagen. En balansgång mellan kyla och värme, då själen förmörkas, för att åter lysa upp, tina, och åter porla som vårbäckens lekande vatten?
Nu, sover Maya. Alex sitter i fåtöljen och väntar, hungrig som en varg, på de där mackorna som håller på att bli klara i ugnen.. Varma mackor!!
Ett iskallt inlägg, lite negativt, men med en positiv baktanke. så blir min avslutning för ikväll. Ny vecka på gång, nya upplevelser och förhoppningsvis något nytt att lära..
Sovgott.. U.
2 kommentarer:
Maya var på sådant superhumör - som alltid här igår! Det var KUL att göra pepparkakshus!! Hon får visa pappa när ni kommer hit! Kram från faster till henne och brorsan. En till storebror oxå... Jag fick ju en skymt av dig idag:-)
Hej!
Har nyligen hittat hit. Läst igenom hela din blogg. En massa känslor sprider sig i mitt inre. Du är en finfin pappa till lilla Maya, som fö verkar vara en mysig bestämd liten tjej.
Vackra formuleringar och i många av tankarna o känslorna känner jag igen mig, framförallt det senaste inlägget.
Tack för att jag får läsa.
Kram Sandra
Skicka en kommentar