Det var Jenny som mötte oss på barnkliniken, med ett leende och orden..
- Hej, Maya vilken stor tjej du blivit..
Hon hade vi väldigt mycket kontakt med under Mayas första levnadsår, och idag underlätta det för oss, jag fick tillfälle att berätta att Maya var rädd och kan bli så ledsen att det inte går att trösta henne.
Jag kommer ihåg ett av våra besök, där på barnkliniken, jag bad då sköterskan att vi skulle ta vägning efter läkarbesöket just för att Maya verkligen hatar vägning, men det gick inte alls för sig. Det skulle vägas innan, så var liksom rutinerna.
Vilket ledde till att jag hade en överledsen fröken, som blev stel som en pinne och inte alls gick att undersöka.
Idag, så blev det vägning efter läkarbesöket och då gick allt galant.. Det var till och med så att Maya flirtade med läkaren och log sitt allra finurligaste leendet när han lyssnade på hennes lilla hjärta.. Det som är så fullt av godhet och glädje.. och fortfarande ett litet blåsljud:).. Ingen fara alls dock, inget som påverkar livet. Nästa undersökning av hjärtat blir vid fem års ålder.
Sedan gjorde vi en sån där cpup mätning. Det är ett evigt bändande och mätande av leder o hur mycket hon kan.. men, både vår arbetsterapeut och sjukgymnast är underbara och hela besöket blev en lek och Maya hon skrattade.. Jag tror ta mig tusan jag har en av de allra gladaste ungarna som finns. Hon verkligen skrattar sig gonom dagarna. Åt allt.. Det är underbart..
Alex jobbade alldeles själv med henne idag, han har ju börjat som en av mina avlösare. Det var lite nervöst att åka iväg och lämna dom två hemma. Hur skulle det gå?? Hur skulle lägenheten se ut när jag kom hem??
Jag åkte ner till gymet och körde ett sånt där riktigt mördarpass och kom sedan hem till två som sken ikapp.. Mina underbara barn..
Efter mat och en del kommunikationsträning ville hon se Pippi, och jag tog tag i disk och en del andra husliga bestyr. När jag ropade på Maya fick jag inget som helst svar, hon sov.. En lång dag hade satt sina spår..
Som den gjort på mig.. Jag ska spara denna dag nära mitt hjärta, för fast den varit jobbig och känslosam, är varje dag en gåva. Jag trivs. trivs och mår utmärkt.
Sovgott.. U.
3 kommentarer:
Vad roligt att det gick bra!
Är lite nyfiken på kommunikationsträningen, vad gör ni för övningar? =O)
Förstår att du var nervös att lämna dem ensamma, men vad skönt att det fungerade bra så du får din egen tid också! Och då kanske det känns lättare nästa gång? Eller inte! ;O)
Men du får inte glömma bort dig själv! =O)
Så härligt att komma hem till dina fina ungar. Duktiga Alex och fina Maya. Fina Alex och duktiga Maya.
Och du; du verkar vara både fin o duktigt du också. Kram/E
Det var ju skönt att allt gick bra. Trevligt att personalen ändrade på sin rutin med vägningen så att Lilla Maya fick vara glad.
Kan lätt tro att hon är en riktig flörtis :-) Hon är ett lyckligt barn. Det märks så väl.
Åh ... så Alex är avlösare. Vad smart och bra för både Alex, Maya och för dig. Vilken fin lösning.
(Oj, blev visst en liten ordvits där fast jag inte tänkte på det när jag skrev)
Sköt väl om er.
Hälsar Ninacian
Skicka en kommentar