Wow.. Det finns saker i vardagen, små ögonblick som man för alltid kommer komma ihåg.. Maya får inte så ofta godis. Jag äter inte ofta godis och just godis är något vi vuxna skapar som ett behov hos barnen.
Idag när jag hämtade henne, så berättade jag att vi skulle åka till stödfamiljen. Hon blev ledsen, det var nog inte riktigt det hon ville.
Då, bestämde jag mig, idag skulle jag muta henne:)..
-Ska vi köpa choklad, Maya.. Surläppen försvann och ett gnistrande leende sken upp bilen.. så jag tog henne på armen och klev in på en bensinmack, hon fick helt och hållet välja själv och det blev en mjölkchoklad..
Vilken lycka, ni skulle sett de ögonen när hon höll i godiskakan.. Min choklad..
Livet är underbart.. Mitt är fantastiskt.. Vilken grej.. Wow.. Its Life of U..
Sovgott.. U
1 kommentar:
Ibland måste man ta till sånt där. En liten muta och Lilla gumman blir lycklig.
Varenda inlägg du skriver berör mig hela tiden.
Önskar hela familjen en trevlig helg!
Kanske med mer choklad som gör alla på gott humör, särskilt oss damer tror jag, eller hur Maya?
:-) Hälsn. Ninacian
Skicka en kommentar