Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 31 mars 2010

En hektisk dag.

Imorse fick jag gå in o väcka Maya. Det gjorde jag så gärna, för hon väckte mig ett flertal gånger under natten, den lilla busan..

Jag har verkligen haft mycket att göra idag. Besök på habiliteringen och en första träff med vår nya logoped. (Undrar om även hon läser mig blogg..hmm..). Det var ett väldigt bra möte, och dom högprioriterar Maya, så nu händer det saker, vi är snart igång med bliss!

Som sagt, det var mitt första möte med denna logoped. Självklart blev jag utfrågad om Mayas mamma, och Mayas och hennes förhållande till varandra.
Jag ställer mig frågan, varför?? För hela Mayas habteam vet om vår situation, så då borde även logopeden fått den informationen. Det är känslosamt jobbigt att berätta om det, och jag tappar focus på det som är viktigt i nuet.. Att ta in och lära mig allt som kan underlätta Mayas kommunikation!
Det är likadant på BVC.. Varje gång ställs frågor om Mayas mamma träffar Maya, hur hon mår, o vad som görs för att dom ska ha kontakt. Förra gången sa jag till. Jag sa;
-Du, jag har ensamvårdnad för Maya. Om det blir någon förändring med Mayas mamma och deras ungänge kommer jag säga till.. jag är här för att väga och mäta Maya, inte prata om hennes mammas mående eller beteende..

Jag hade ett eget läkarbesök idag oxå.. För att samtala om mig och mitt mående.
Jag mår bra, men jag vet att för att fortsätta må bra och orka med livets vardag måste jag förebygga och se till att vara steget före.
Därför tog jag kontakt med min läkare och hade ett långt samtal med henne om det som sker i mitt liv. Om den oro jag kan känna för framtiden, om den press jag kan känna över alla belut som ska tas och om den ånger jag kan få i  min själ över det liv jag levt..

Medans jag var ute på mina bestyr, följde Maya med Safie hem direkt efter dagis.. så jag snodde åt mig en extra timmes barnledigt efter mitt läkarbesök:).. Jag visste ju att Maya hade det bra, och jag behövde en stund för mig själv..
För idag grep mitt förflutna tag i mig och det kändes som livet flög förbi, passerade revy och minnen av det förflutna skuggade min ljusa framtid.
Jag tog bilen och körde ut på landet, gick en promenad på en liten grusväg och lät mina tårar komma, Satt på en sten vid skogskanten och grät floder.. Men, det är så, det måste ut ibland. Det som gör ont, annars ligger det och gror och får ens tankar negativa.
Man faller utan att alls veta hur man ska landa..
Det är ändock skönt att veta att jag lär mig av det som sker och skett. Jag har lärt mig kroppens signaler och kan hantera mina tårar och min sorg..
För idag går jag med glädjen och kärleken.. hand i hand in i framtiden..

Lika glad som alltid var prinsessan när jag kom o hämtade henne:).. vi fick en sån där underbar eftermiddag och kväll ihop. Med kel och skratt lagade vi mat. Med lek och tålamod tränade vi lite kommunikation.
Alex kom hem, och en nöjd pappa hade sina båda barn hos sig ett tag. Båda strålade och mitt hjärta brann av kärlek och mina krafter, min ork fanns där igen.. Livet är förunderligt underbart.. oförutsägbart..

Med kärlek och en jäkla massor anamma kommer man långt.. Sovgott, o håll om varandra.. kramas och var nära.. det blir lite lättare att leva då:).. U.

tisdag 30 mars 2010

Promenad, gås o hare..

Har inte så mycket att förtälja..
Maya och jag var ute på en långpromenad i det vackra vårvädret idag.. Vid stadens å spatsera vi och njöt av värmen. Maya skrattade åt solens glitter i vattenytan. Hon skrattade åt mig när jag galopperade fram med sulkyn i högsta fart. Hon skrattade när vi satt på parkbänken och tittade på två skator som kivades, troligen lite kärleksgnabb..
Men, så skulle vi mata änderna, då kom de stora otäcka kanadagässen.. Dom är ju mer eller mindre halvtokiga:)..!! Fyra stycken klev upp ur vattnet och vaggade snabbt rakt emot oss, åt rakt ur min hand och flaxade med vingarna när dom inte fick mat tillräckligt fort. Stackars lilla prinsessan, blev jätterädd.. vi bestämde att umgås;) på annat håll och flydde ifrån de ettriga gåsarna..

Till tant Marie på fiskaffären, dit begav vi oss o då var Maya glad igen. Tant Marie är snäll.. Köpte mandelpotatis och kolja, lite dill o persilja. Det blev dagens middag, mandelpotatismos med panerad fisk och en sjysst liten sallad. Oj, vad hon åt och Oj vad jag åt..

Sedan blev det lek o stoj, städning och diskning.. O precis då Maya började tycka det var trist med pappa, kom hennes största Idol hem!! Alexander.. Jag vet inte riktigt om det var hon eller jag som blev gladast att se honom. Han har varit i Hemsedal i Norge och åkt snowboard. Min lilla son..


Den här veckan har jag haft klassen helt själv några timmar, pust.. men, ju mer man tränar på något blir man bara bättre och bättre.
Jag har tränat på att leva, och nu börjar det likna nåt.. Livet leker.. solen skiner och snön smälter.. kan det bli bättre??

Tyckte jag såg påskharen idag.. hmm.. det var en ful en..


Må gott.. U.

måndag 29 mars 2010

Vad är viktigt?

Det bästa till mig o mina vänner..
Nu för tiden är det så, jag tänker på mig själv allt mer, tillåter mig själv att må bra.. Så har det inte alltid varit!!

Jag har fått en del kommentarer och frågor om Mayas mamma. Kan säga så mycket att hon "försvann" ur vårat liv när Maya fortfarande var bebis, ca tre månader.. Men, hon klarade inte av Maya redan från födslen.. Det var jag som tog huvudansvaret från början.
Vidare kan jag säga att hon hörde av sig när Maya fyllde två år, genom ett kort till Maya.. Det fanns även en vilja ifrån henne att träffa Maya. Så har det ändå inte blivit..
Jag är fortfarande lika bestämd, jag kommer aldrig förbjuda eller sätta käppar i hjulet om hon en dag kommer och vill ta upp kontakten med sin dotter.

Min blogg handlar om vårat liv. Mayas, Alexanders och mitt.. vår vardag och den kärlek vi har till varandra. Det är den jag vill förmedla till er..
Jag vill med egna ord få ut min livsfilosofi, och dela med mig av mina erfarenheter från det liv jag en gång levde. Jag vill även dela med mig av den förändring som skedde i livet då jag fick Maya och vad hennes cpskada har inneburit för mig och min omgivning. Vilken otroligt annorlunda värld det är, "handikapp världen".. Jag har inom mig en vision att på sikt vara med och förändra och förbättra, underlätta för alla andra föräldrar som får ett barn med cpskada.
Jag önskar kunna hjälpa människor med den erfarenhet jag har och hela tiden får. Om jag med mina ord och min filosofi om livet kan förändra och hjälpa en ända människa så har jag gjort en god handling..
Just att göra goda handlingar är så viktigt.. Att bekämpa egoism och i många fall vuxnas oerhörda cyniska synsätt. Visa att även män kan:).. Att det i denna värld av övergrepp, av män som utnyttjar sin makt finns det vi män som står för andra ideal och har kärlek i sitt sinne.. Jag vill föra ut budskapet att alla har samma rättigheter i det samhälle vi lever..

Såklart, känner jag en vrede inom mig för det som skett mig och Maya.. Men, den är sällsynt nuförtiden.. Varför ska jag gå omkring och lägga energi på det?? Jag lever mitt liv, det är mina dagar och min tid som förspills om jag skulle gå omkring med ilska och "hämndbegär".. Jag kan förändra mitt liv! Ingen annans, det är upp till var och en att leva hur dom vill.. "Lev och låt leva".
Man kan komma med råd och stödja, man kan finnas för människor som har det svårt och hjälpa dom som vill ha hjälp.. De andra får själva komma till insikt.

Jag har inga ambitioner att skriva om Mayas mamma, om det inte kommer ske en förändring.. Men, just nu är det jag, Maya och min son Alexander som är de viktigaste delarna i livet.. ( Hmm.. o nån mer.. :)

Imorse gick jag in i sovrummet och sjöng medan jag drog upp persiennerna. Maya låg och sov:).. Vaknade av pappas skönsång och hans bestyr i rummet, och gav mig det soligaste leendet man kan få..
Sen har dagen rullat på precis som den vanligaste måndag man kan tänka sig.

Bra, bättre bäst mår vi.. Till och med en täppt näsa är helt ok. Det är underbart att leva.. Kram och sovgott.. U.

söndag 28 mars 2010

Trygghet..

Jag har varit iväg några dagar. Varit på trevlig middag, där det serverades alldeles utmärkt mat.. Tack!

Maya har varit hos min syster och min mamma. Där har hon det roligt och är trygg och blir ompysslad som den lilla prinsessa hon är..

Fick ett par coola solbrillor av en vän:)).. O dom gillade hon, min tuffing..
Dom skulle absolut sitta på när vi åt av den goda lasagnen..

Borta bra, men hemma bäst:).. Det värmer i mitt hjärta när jag ser den glädje hon utstrålar då jag kommer hem..
Hon var trött redan vi 18  idag, men vad gör man då?? För egentligen var ju klockan bara 17.. Hmm.. jag lät henne somna såklart.. O hon somna, helt utslagen i min famn. Men att lägga ifrån mig henne, icke sa Maya.
-Ikväll pappa, vill jag vara nära dig..

Så, jag ska vara pappa ikväll. Jag ska vara den där trygga figuren som hon trivs hos.. Vi ska tända lite stearinljus och mysa, berätta sagan om bofinken Bosse och hans kompisar nyckelpigan Rut och daggmasken Dagge.. En kopp thé och lite mer välling till en film..

Imorgon är det en ny vecka.. Då går vi vidare i livet.. Life of US..

Farmor o jag borstar tänderna..

torsdag 25 mars 2010

Turn the page

Musik har alltid varit en viktig ingrediens i mitt liv.. Det finns några låtar som under många år betytt mer än andra. Jag lyssnar på all sorts musik, men är hårdrockare i min själ:))..
Den tiden, då Maya och jag blev ensamma, eller då vi blev bara hon och jag.. Då var det verkligen Metallica som på något underligt sätt hjälpte mig igenom gråt och ångest.. Det är som deras musik blåser väck varenda tanke..
Maya gillade musiken oxå, hon låg på min mage i soffan, med tända ljus och lyssnade på kvällarna. Kände väl att pappa blev lugn och så smittade det av sig.. liksom..



När jag sitter här i min hörna och tänker på allt som skett i mitt liv. Allt som skett de senaste åren, hur jag förlorade allt, hur ledsen jag var under en lång period över att bli lämnad med Maya. Hur ledsen jag var då beskedet om Mayas cp-skada kom. Men..
Wow, jag sitter ju här!! Mår bra, i min själ, i mitt hjärta.. I slutänden är det jag som har vunnit..
Om nu livet är någon slags tävling?
Det gäller att kämpa och möta sina rädslor, vara beredd att ändra sitt liv och våga det. ´
Vända sida i sin livsbok.. Turn the page..

Var på gymet i eftermiddags. Maya var med AnnaMaria på våffelkalas:).. På gymet träffade jag en polare som jag inte sett på sisådär 20 år. Vi tränade ihop för många år sen, det var det roligaste träningspasset jag haft på länge!! Och det jobbigaste, vi testade att lyfta vikter som vi gjorde på den gamla goda tiden. Det gick galant, än kan vi.. får väl se hur träningsvärken är imorgon.. Haha..

.. Min mamma och syster ska ha Maya i helgen, Uffe ska vara barnledig!! Det ska bli så skönt. Ändå är det svårt att koppla av, Maya och jag är med varandra jämt och det är jag som känner henne absolut bäst. Ser vad hon vill, vad som kan vara fel om hon är ledsen osv.. Måste lära mig att koppla av!! Jag behöver så väl de här barnfria stunderna!!

Nu ska jag fortsätta min kväll här i min lägenhet.. Leva mitt liv, Life of U.. 

onsdag 24 mars 2010

En ganska vanlig onsdag..

Tack för alla era kommentarer! De värmer och får mig glad..

Idag har det varit en alldeles vanlig ovanligt onsdag. Vakna, kaffe och välling i soffan. En stunds mys och småprat om dagens bestyr. Dagis för Maya o skolan för pappa.
Hämta på dagis och sen hem till tvätten. AnnaMaria kom hit vid 16tiden, det är skönt att ha nån här som har Maya när jag har tvättstugan.

Jag har en del huvudbry om en del saker. Vet inte hur jag ska skriva om det. Denna blogg handlar om mitt och Mayas liv, det som är nu och en del om det som skett i mitt förflutna. Jag är rak och ärlig i det jag delar med mig, och jag har en gång bestämt mig för att utan omskrivningar öppna upp mina innersta tankar och nästan blotta min själ..

Vet iaf att min blogg får många att må bra, jag får bra respons för den och det gör mig glad.. Fortsätt o läs, så ska jag fortsätta skriva.. Må bra, mina vänner.. U.

tisdag 23 mars 2010

.. Tisdagstankar..

Tänk, snart kan man packa ner filt och kaffetermos och åka ut o lägga sig i en solvarm söderbacke.. Våren är en fantastisk tid, jag njuter verkligen av att den har börjat. Att värmen segrar över kylan.

Har känt mig lite ledsen de senaste dagarna, jag har gläntat på asken med sorg och låtit en del av den komma ut i form av tårar.. Det var i lördags som jag kände hur sorgen kom över mig.
Min systerdotter åkte iväg på disco, jag följde med min syster när hon skjutsade dit barnen.
De strålade av nyfiken förväntan och väl där sprang de in och möttes av kramar och fnitter.
Jag kikade in där discot skulle vara. Framdukade bord, popcorn och chips, o ett stort dansgolv.
De barn som kommit sprang omkring och skrattade, viskade till varandra, vilka killar eller tjejer dom skulle dansa med.. Vem skulle bli uppbjuden? Vem skulle man dansa sista tryckaren med.. ?

Det var som om någon grep tag i mitt hjärta, och jag såg min prinsessa framför mig.. Hur hon aldrig kommer kunna springa runt så, kommer inte kunna dansa den där tryckaren med killen hon är kär i.. Inte som de andra barnen.. Hon kommer inte kunna köra ner handen i popcorn skålen, och vräka i sig av godsakerna..

Att vara förälder till ett barn med speciella behov är en kamp. En kamp i ens inre, där kärlek och sorg strider.. Jag har bestämt mig för att låta kärleken vinna. För det är jag som är den som ska ge Maya det bästa hon kan få, Kärlek och en massor vilja.. Kärlek och all min ömhet. Kärlek, och åter kärlek.. för att hon ska växa upp i ett hem fullt av trygghet, växa upp till en kvinna med egen vilja, till en männsika med självförtroende och en filosofi som grundar sig på att alla har samma värde och rättigheter..

I mitt hjärta bevarar jag min ask av sorg, den kommer jag med säkerhet glänta på då och då.. men den kommer alltid stängas för att mitt hjärta och själ är i grunden fylld av kärlek.. Att bearbeta det man sörjer, inte sopa det under mattan, utan ta upp det till ytan, samtala om den. Våga möta den.

Det går bra i skolan. Eleverna börjar få tilltro och förtroende för mig och kommer till mig med sina problem, små som stora. Det är dit jag strävar med mitt arbete med barnen. Att skapa trygghet och förtroende för en vuxen. För det är vi som är deras förebilder, det är vi som ska leda dem in i den värld vi lever och det är vi som skapar framtiden genom att möta barnen på deras villkor. Det är så vi kan bekämpa den ondskan som lurar runt varje hörn och låta godhet och kärlek segra..

Har en jäkla massor att göra. Hinner knappt tänka:).. men, jag klarar det bra. Jag sköter om Maya, ger henne det hon behöver.. Omsorg och min närhet.. Jag tränar med henne varje dag, jag klär henne med rena kläder, jag vyssjar och sjunger godnattsånger, jag myser och gosar med henne tidiga mornar och jag pratar med henne om allt som händer och sker. Hon är en trygg liten individ. Jag hinner med mitt hem och jag hinner med pappersarbete och andra måsten. Jag vet inte riktigt hur jag orkar, o hur jag hinner, men jag är faktiskt ganska stolt att jag fixar allt.. Mitt liv är ett underbart liv att leva.. Min tid, mitt livspussel, mina steg på livets stigar leder mig framåt.. In i en framtid som jag är väldigt nyfiken på..

Så, kramas.. då blir livet lite mysigare:)).. U.

måndag 22 mars 2010

.. Pappersarbete..

Skriver en del annat ikväll.. Har massor att göra, vill få det gjort. Det blir lugnare i själen då, när man har ordning o reda på saker o ting:)..

Vi mår utmärkt!!

ta hand om er, kära läsare.. O sovgott.. Det kommer jag göra, ifall den lilla prinsessan låter pappsen sova..

söndag 21 mars 2010

.. En dag på sjön..

Om man inga stövlar har..
fär man förlita sig på ICA..

Och lite sur om man inte får nån fisk..


Men, till slut nappa det ganska bra:)..

En dag på sjön med min son och hans kompis Oliver, vår ständige fiskekamrat.. Ytterligare ett minne att spara för framtiden.. Det där med sitta runt brasan blev det inte mycket med, det satte regnet stopp för:)..

Jag har haft en bra dag, vi har haft roligt och humöret på topp.. Maya, den lilla glädjespridaren har också haft en bra dag.

Nu ska jag se film.. På TV.. sovgott U.

lördag 20 mars 2010

.. gott o blandat..

Med en jägares försiktighet smög jag ur sovrummet, lätt på tå.. Bryggde mitt kaffe och stod och såg ut på den ljusblå himlen och solens strålar, som värmde, som smälter snön. Jag har längtat, oj, vad jag längtat efter detta.. Jag tänkte, idag ska bli en bra dag, idag ska jag o Maya ut på en lång promenad och njuta av att vintern är på reträtt..

Satte mig i soffan och drack mitt kaffe i lugn o ro. Maya hon sov, o sov o sov.. O jag blev alltmer rastlös:).. Båda mina barn låg o sov! Det är jag inte direkt van vid och vanor blir man som bekant lätt van vid, eller.. När klockan närma sig 8 var jag tvungen att gå in till Maya o kolla läget. Hon låg i min säng, jag hade i yr trötthet hämtat henne nångång under sen natten.

Vet ni, kärleken grep tag i mig när jag såg min underbara dotter ligga där i sängen. Klarvaken, låg hon och kikade ut, utstrålade trygghet och nyfiken glädje..
Tog upp henne och höll henne mot mitt bröst och dansade i lägenheten.. Dansade och sjöng vår morgonsång.. O hon log, skrattade och såg på mig med sina vackra ögon..

På med kläder, och ut, ut i den soliga våren.. den ljumma vinden:) mot ansiktet och fåglarnas kvitter som gjorde stegen lätta..
Stadens gator, grus som knastrar, takdropp, vatten som porlar utmed trottoarer.. Försmak av vår!!

Fiskebutiken, inköp av en del krok o ett fiskespö till sonen..  Han fick det nu, o hans ögon strålade av glädje, det är inte ofta han får saker av mig så kanske blir glädjen än större när han får något han länge velat ha..

Åkte till syrran, Maya o jag, blev bjudna på en middag som man kunde tro en stjärnkock lagat.. men, Maya var lite skeptiskt till den, däremot åt hon lass av efterrätten.. Ostkaka:)..

Imorgon ska Maya vara hos en av sina avlastningtjejer (jäkla ord:).. Johanna heter hon, och jag o Alex ska ut till sjön. God utflyktsmat är iordning gjord, frukt och några kexchoklad ska med..

Det blev en bra dag.. Som mina tankar var imorse, lät jag dagen bli.. Positiva tankar, en sak i taget och massor kärlek i sinnet.. Då är livet fantastiskt.. U.

torsdag 18 mars 2010

fiskesnack..

Varit hos farfar idag.. min pappa. Det var hans tur att fira Maya. Vi ringde på och farfar öppnade, och Mayas lilla underläpp började darra. Hon kan se så förskräckligt ledsen ut, skrek och skrän en kort stund.. Sen visade hon upp sin allra bästa sida med skratt och glädjetjut.

Ikväll är det far o son kväll. Vi ser fiskefilmer Alex och jag och drömmer oss bort till gäddvikarna ute i skärgården. Han är lika tokig som jag i fisket och allt det som fisket ger. Av naturupplevelser, ro till själen och gemenskap.

Vi ska ut på söndag. Till ett av vårt smultronställe, en liten sjö mitt i skogen, där stillhet och lugn råder. Där vi lagar god mat på öppen eld, och sitter o pratar om det som livet ger.
Det är ett bra och lärorikt intresse jag skapat hos dem, Alex och hans kompis Oliver.. Dom har varit med pappa Uffe:) sen dom var små parvlar och inte hade ro att sitta med metspöt i fem minuter. Nu struntar dom i allt vad fest och party heter, håller sig nyktra, följer mycket hellre med ut på sjön..

Fick tag i rektorn imorse. Hon tog tag i saken. Jag fick en ursäkt från personalen på dagis, en mycket ångerfull sådan. Det var bra. Hon kommer inte göra om det.

Dagen idag har varit en bra dag.. Kände av stressen mellan 14-15.. Men, parkera bilen utmed vägen och satt o såg ut över landskapet och tog mig en stund för mig själv.. Om jag ska kunna ge mina barn tid, måste jag ju också ta, få tid för mig själv.. Jag är ju kanske den viktigaste personen i detta hem.. eller?
Det är i vilket fall viktigt att jag orkar, och kan ge det jag önskar ge..

Kärlek i mitt hjärta.. Och trötthet i kroppen.. Så.. gott folk.. Sovgott..

onsdag 17 mars 2010

På krigstig..

Maya har som ni vet en resurs anställd på dagis. Hon går hem 14.45 tisdag, onsdag och torsdag och oftast kommer jag ca 15 och hämtar Maya.
Jag hinner helt enkelt inte dit förrän då. Resursen är anställd på 75%, och däri måste hon ta ut "friskvård" 45 minuter i veckan, därför går hon alltså hem en kvart tidigare dessa dagar.
Igår när jag hämtade Maya, så var det endast vikariepersonal kvar på dagis, iaf de jag såg.
Maya satt i sin vagn och när inte resursen (hädanefter kommer jag alltid kalla henne vid namn, Safie) är där, eller någon annan av ordinarie personal , ser jag hur otrygg min hjälte är..
 Ett par meter ifrån henne stod en kvinna, om det var personal eller ej kunde jag inte bedöma, men det visade sig vara det. På Mayas overall, rakt på bröstet hade denna kvinna fäst en post it lapp!! Där det stod:
"Maya har inga extra kläder kvar.. allt slut!!
Vikarien sa;
-Ja, jag satte en lapp på henne så jag inte skulle glömma säga till! Och smålog åt sitt tilltag.
Runt Maya sprang alla hennes kompisar och pekade och skrattade åt att Maya hade en lapp på bröstet. Jag tog bort lappen och tog upp min prinsessa och viskade i hennes öra..
-Hej, världens bästa Maya.. pappa älskar dig..
Medan jag kände hur ilskan kokade inom mig över denna människas totala respektlöshet för min dotter och hennes utsatta situation.
Hur tänker dom?? Hur tänkte hon, vad såg hon när hon såg på min dotter? Inkompetenta människor betackar jag mig för. Alltsom oftast tycker jag ändock att jag möter "rätt människa på rätt plats".. Men inte i det här fallet..

Har idag sökt rektorn hela dagen för att säga vad jag tycker och tänker. Men inte fått tag i henne.

Har varit o träffat kuratorn på hab idag som gjort ett jättejobb med en fondansökan åt mig, vi söker pengar till tvättmaskin o torktumlare. Där är en människa på rätt plats. Tack!
Eftersom det verkar som hela Mayas habteam läser min blogg så.. Tack till er alla, ni är underbara och jag känner ett stort stöd och hjälp från er.. (kan ju knappt skriva nåt annat, eller hur:) ha ha..
Däremot är jag väldigt besviken på landstinget!! Varför ska det vara på det sättet att man har olika direktiv på landstingen i Sverige?
Jag har iaf ordnat fram telefonnummer och mailadress till ansvarig för hjälpmedel i landstinget.. Så kampen för vår rätt att få b la en Akka platta har börjat.. Darra, landstingsråd.. Uffe är på krigsstig..

Det händer en del annat i våra liv, Maya o mitt.. Jag har sedan jag började skriva bloggen varit rak och ärlig i allt som sker och skett i livet.. Det ska jag fortsätta med.. Men inte ikväll! För orden och känslorna är inte på plats för det.. än..

Maya är på ett strålande humör, fast hennes sömn är urusel.. Pappa är också på ett strålande humör.. fast hans sömn är obefintlig och dagens kaffe ranson varit minimal.. Jag går som på moln, som jag vore kär.. :)..

Jag lämnade stressen under sängen idag.. tyckte att det var bättre den var där, än i min själ.. Där är det mycket mysigare om det finns annat.. som kärlek och tillit till männsikor.. som glädje och sorg..

Livet är en fest håll med om det folk o fä.. Kramas!! U.

tisdag 16 mars 2010

Hunger, stress o harmoni..

Hörde en mycket inressant intervju på radion idag. Den handlade bland annat om människans behov att hela tiden ha mer, äga mer, äta mer.. Hamburgerkedjor frågar dig om du vill ha plusmeny, eller big size. I livsmedelsbutiken eller framförallt på bensinmacken kan du handla choklad.. Tre för 20:-..
Den mannen dom intervjuade heter Jens Assur http://www.studiojensassur.se/main.html och har under många år varit en människa jag beundrat.
Hans fotografier från det krigsdrabbade Rwanda är starkt gripande och talar för sig själva. Nu arbetar han med ett projekt som heter "Hunger".
Hunger efter mer, inte den hunger man förknippar med svält. Han berättade att han tagit reda på att krogarna i Visby under sommaren, Stockholmsveckorna, säljer champagne för 200 000:-/kväll!!!
Men oftast dricks inte champagnen utan man köper, öppnar och sprutar ut innehållet, vilket leder till att tapeter och väggar förstörs. Krogarna har därför infört ett förbud mot detta, man får inte blöta ner väggarna med drycken.
Vet ni, inte f-n slutar slöseriet för det!! Utan nu tar man och öppnar flaskan och lägger på golvet så innehållet sprutar/rinner ut där istället.
Jag har inga problem med att människor tjänar mycket pengar, inte eller med att en del har så mycket pengar att de inte vet vart dom ska göra av dem. Däremot är detta sätt ett totalt förakt mot allt vad respekt är. Det är ett förakt mot svälten som råder på många ställen i världen. Det är fullkomligt vansinnigt och jag blir tvärilsk över spektaklet.

Mer och mer inser jag varför jag gjort vissa val i livet. Samt alltmer förstår jag vem jag är, och vad som är viktigt för mig i livet. Det är inte att äga statusprylar. Jag har ingen längtan efter att ha massor pengar. Om jag kan komma dit, att jag har en buffert på mitt konto för oförutsedda händelser och kan göra en resa, ha en sjysst semester, då är jag nöjd.

Skjutsade mina barn till skola respektive dagis imorse. Mayas långa blick efter sin bror, när han går av bilen och går mot skolan är värd allt, den blicken innehåller allt.. Saknad, kärlek, undran och nyfikenhet..
-Vart ska brorsan nu?

Slutar arbetet klockan två. Då är det en timme kvar innan jag ska hämta Maya. Denna timme känner jag en enorm stress i mitt inre, idag var den påtaglig. En vän, ringde då, mitt i den timmen och hon gjorde mig lite lugnare med sitt samtal.
Jag har under kvällen reflekterat över den här stressen. Det tror jag är viktigt, att man stannar upp och funderar på.. Varför??
Att man analyserar dagen, ens tänkande och till och med vad man äter och dricker.
Mitt problem är alldeles för mycket kaffe:). Således blir det mindre kaffe framöver. Troligtvis är det inte bara kaffet som är boven till den där stundens stress. Det är andra saker och jag har kommit fram till en del, insett och nu odlar jag dom tankarna i hjärnan.
Det är en tillgång, troligen värd  mer än alla pengar i världen:), att i alla fall ha förmågan att stanna upp, se att det finns ett eller fler problem och störningsmoment i livet. Samt kunna ta tag i det och göra en förändring.

En av de äldsta religioner som finns är Jainism. Deras tro var bland annat att , Världsalltet, det har alltid funnits och kommer alltid att finnas, men genomgår ständiga förändringar. Såsom livet, ditt och mitt..
Det förändras..

Imorgon ska jag göra en del lite annorlunda. Dricka några färre koppar kaffe. Ta en lång promenad och sätta mig på en parkbänk på någon vacker plats och filosofera över det som sker i livet. Imorgon är en ny dag och jag ska låta denna dag vara dess lärare..

Sovgott.. U.

måndag 15 mars 2010

Rappakalja..

Maya sov hela natten i sin säng inatt!!! Igen.. Så nu väntar jag med spänning på hur denna natt ska bli:)..

Idag har det varit "fullt upp", kan man lugnt säga. Jag är trött i själen, jag är trött i kroppen och jag är trött i hjärnan. Man kan utan att ta i kalla mig för "Trötter"..

.. Eller "Glader".. Troligen också "Toker", det är nog det mest lämpade namnet.

Alexander är här denna vecka, och huset lever upp. Maya älskar sin bror!! Hon var med honom en stund på eftermiddagen/kvällen och skrattade hela tiden. Det är Kärlek!!

Jag är full med ideér och lust till att skapa, men tröttheten sätter stopp för det. Tog fram ritblocket förut, men när inte hjärnan hänger med, så är det lite lurigt för handen att göra det.

Jag är alldeles för trött för att skriva blogg, men det kommer mer.. Det kommer alltid komma mer, mina tankar far runt och mitt liv är i ständig förändring.. Nyfiket ser jag fram emot den framtid som jag möter..

Kramas.. o Njut av livet..

Stanna upp och var i nuet. Tänkte på det förut, att nu har jag längtat efter våren så länge, och nu är den snart här, så det är dags att sluta längta efter den och istället Njuta av den.. Solen!! U

söndag 14 mars 2010

Helgbestyr..

Lördag.
Typiskt Maya vaknar extra tidigt, fast hon var vaken ganska länge på fredagskvällen för att jag hade en tanke att då sover hon nog lite längre.
Hmm, hon kan nog läsa mina tankar.
Vi sitter i soffan och småpratar, tränar hennes armar och ser på Dunderklumpen, denna fantastiska film av den än mer fantastiska Beppe..

Påklädning, pust, det tar sin tid med en unge som trilskas, och är arg. Men som vanligt blir hon samma glada nyfikna unge när vi kommer ut och sitter i sulkyn. Det värmer, att se hennes enorma aptit på livet, och hur social hon är. Undrar vart hon fått det ifrån:).. För jag är den blyga typen och hennes mamma var långt ifrån social.. Men, det är klart.. Maya är Maya!!


Vi gick där på stan och väntade på att apoteket skulle öppna, o sisådär vid 9.55 stod vi utanför dess portar. Granne till apoteket är systembolaget. Dit var det många som skulle, träffade flera "gamla" kompisar och en av dom var jag bara tvungen att prata med.. Sorgligt att se en människa gå ner sig..
-Jag väntar bara på döden, sa han.. med denna tomma livlösa blick en missbrukare har..
Jag gav honom en stor kram och sa..
-Tänker på dig, försök, snälla, försök.. Kom tillbaka..

Apoteket! Maya får en medicin som heter Nexium, den är för hennes mage och reflux..
 Nu har jag blivit ifrågasatt av apotekspersonalen varje gång jag ska ta ut medicinen!!
-Ska verkligen den där söta lilla tjejen ha sån här medicin??
- Ja!! Det ska hon, den hjälper henne..
-Men, hon är ju så liten..
-JA!! Hon är liten, hon har en cp-skada, vilket gör att hennes magmuskler och magmun inte riktigt jobbar som alla andras.. Kan vi gå vidare nu och expediera medicinen nu??
-Tyvärr, vi har den inte hemma. Kan du komma tillbaka på tisdag..
Visst.. kan jag.
Mayas medicin fungerar bra, hon slipper uppstötningar och reflux, det är en kunnig läkare som skrivit ut medicinen. Jag förstår inte varför jag ska behöva stå och försvara den inför apotekspersonalen?

Tillbringade resten av lördagen hos farmor.. och framför teven..

Söndag.
Jag är såå trött klockan 05.30.. wow.. men inte Maya, uha, vilken fart och fläkt.. Hur orkar hon?
Samma rutiner. Välling. Mys:). Bus.. men idag var Maya inte riktigt på humör och så har dagen varit.. en gnällig hjälte som ändock ger av sitt bästa leende då o då.
Jag fick några timmars avlastning idag, vilka jag tillbringade med att ha UffeSpa.. träning, solning och meditation i domkyrkan.. Det rensar hjärnan på tankar.. Dämpar stressen och ger mig ork och kraft till själen igen.. Älskar verkligen det här livet och vad det ger mig.. försöker att hitta glädjeämnena i stunden och finnas här o nu.

Såg fram mot den här kvällen och få sitta här i min blogghörna och spekulera.
Men, barn är barn, oberäkneliga(varför var det så svårt att stava till det ordet??) .. ha ha.. Något stör min prinsessa, o pappa tror det är små bissingar som kliar och gör ont när dom tränger igenom tandköttet.
Det är ett evigt spring mellan dator och Mayas rum, för hon vaknar, somnar, vaknar, somnar..
1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.. O tack för att mitt tålamod är som det är.

O om ni vill höra min åsikt så vann RÄTT låt melodifestivalen och RÄTT låt kom sist:)..

Nu slutar jag för ikväll. GodNatt.. U



fredag 12 mars 2010

Fredag den 12e..

Här kommer en uppdatering för "nya" läsare på min blogg och en fortsättning av info för Er som följt mitt och Mayas liv en längre tid..
Maya började på dagis den 18e augusti 2009, det var en vändpunkt i våra liv och i vardagen.
Vi hade kamperat ihop dygnet runt sen den första dagen Maya föddes, dygnet runt i ganska exakt 1,5 år:)..
Min prinsessa sov på pappas mage första natten i sitt liv. Sen fortsatte hon o sova där, de stunder hon sov:).. Det var jag som gällde, om jag bara gick ut ur rummet och hon var med någon annan skrek hon, o som hon skrek. Helt otröstlig..
Det var i min famn hon trivdes och var trygg, det var vid mitt bröst hon fick mat, det var min röst som sjöng vaggvisor när hon skulle sova. Det var min hand som massera hennes lilla mage, när ont den gjorde.. Det var jag som dansade till Ulf Lundell med Lill Skrutt tryckt mot mitt bröst..
 Jag har lagt ner min själ och gett henne all den kärlek jag en gång lovade henne, när hon i trygghet låg i mammas mage. Precis som hennes kärlek till mig är gränslös är min till henne.

I ett tidigt stadie av Mayas liv, köpte jag en bärsele. Där bar jag henne, där var hon när jag städade, där var hon på våra fisketurer. Kommer ihåg, december 2008, Maya och jag är på stan för att köpa julklappar och där i bärselen sov hon medan jag sprang i butiker.. Hon var den tryggaste bebisen, precis som nu, log hon mot alla vi mötte.
Charmade och flirtade. Men att bli lämnad med någon annan är pappa, nej, nej, nej.. Det ville hon inte:)..
Återigen var det min underbara mamma som blev en räddande ängel. Samt mitt tålamod och det arbete jag gjorde med Maya för att hon skulle bli en trygg tjej. Mamma och jag började med att mamma hade Maya hos sig, korta stunder.. Sen blev allt bättre o bättre.. Jag fick några timmar egen tid i veckan och oftast tillbringade jag dem vid en sjö, med mitt fiskespö..

Idag är Maya på dagis från kl 9-15. Jag har 15 timmar avlastning i veckan från kommun och det funkar jättebra, Maya strålar av lycka när AnnaMaria eller Johanna kommer hit.
Maya har en resurs på dagis, som är anställd för hennes skull och denna kvinna är en skänk från ovan!! Hon älskar min prinsessa och har tackat ja till att bli stödfamilj! Papper är skickade till LSS, så bollen är hos dom, kommunen, o där tror jag inte dom vet vad snabbhet är!

Maya tycker om alla dessa människor, men det finns ett litet problem:).. Det är endast pappa och till viss del farmor som hon äter välling hos. Hon totalvägrar dricka välling hos nån annan, den lilla filuren.. Men, men.. vi får lösa den biten också..

Idag följde hon med Safie (resursen på dagis) hem direkt efter dagis. Jag fick en hel barnfri dag. Klockan 18 åkte jag och hämtade henne, och när hon fick se mig, sken hon upp och gav mig den där innerliga kärleksfulla blicken.. Så pappa är iaf bäst.. i längden:)..

Visserligen känner jag mig väldigt trött och sliten, sömnlösa nätter avlöser varandra. Tidiga mornar och allt kämpande med myndigheter och all kontakt med habilitering och sjukhus. Mayas träning och de problem hon har med stela små armar o ben.
Men, till dig Kim, och ni andra, att jag skulle ge upp finns inte i min tanke.. För när hjärtat fylls av kärlek, av skratt och kel, och de framsteg Maya gör ökar min ork, det ger mig energi och jag ser ljust på den framtid som ligger framför oss.

Jag har fått nya vänner, som jag känner ett enormt stöd ifrån. Speciellt en, som jag vet att jag alltid kan ringa till och det är värt så mycket för mig!! Tack för att du finns..

Klockan tickar på och jag ska snart inta liggande läge i min säng med en bra bok. Av erfarenhet:) vet jag att den lilla natt terroristen vaknar om nån timme eller två.. så jag behöver min sömn, min skönhetssömn..

Ha en fin helg.. O krama om varandra.. Ge tid till era barn, lek med dom och lyssna lyhört på deras ord.. Ge dem trygghet och kärlek.. Ge dem det liv vi är skyldiga dem.. O du, det är ditt liv du lever, gör något bra av det.. Kramar .. U.

torsdag 11 mars 2010

Hab, FK, Kommun.. o en del annat..

Varit på habiliteringen idag och träffat doktor plastikkirurg. Maya var duktig och lät honom känna o vrida på sina små stela armar. Ska träffa honom om ett år igen och då diskutera botox behandling. Åter nya, svåra beslut..

Jag har verkligen haft fullt upp idag. Möte med försäkringskassan och kommun.. Det räcker liksom inte med att ha skötseln av Maya, utan man måste se till att vara uppdaterad och skärpt i möten, med ansökningar och telefonsamtal.. hjärnan går på högvarv.

Så, ett hem att sköta om.. kläder som ska tvättas, disk som ska diskas, mat som ska lagas, golv dammsugas.. ja, ni vet.. Pust!! o en liten pust till.. för hur mycket kärlek man än har i sig, till barn, till livet, blir man då o då oändligt trött..
Idag kändes det som jag tog sats och sprang rakt in i en vägg.. Det är dags för att organisera ihop alla papper, skriva färdigt de ansökningar jag ska skriva, göra allt färdigt som förnärvarande pockar på min uppmärksamhet..
Så, ska jag ta mig till sjön på söndag för en heldag med fiske, rekreation, sitta vid brasan och filosofera samt hämta kraft från skogen och naturen.
Men, vi får se hur det blir.. För med allt jag vill göra måste jag ordna med någon som kan ha Maya, än så länge är det alldeles för kallt för den lilla snorpan att vara med pappa en heldag.. Snart, snart.. när värmen är tillbaka, ska vi åka hon o jag, men på söndag blir det bara jag!

Gott folk, Uffe är trött.. vilket påminner mig om en underbar film med Gösta Ekman som heter.. "Nu är pappa trött igen"..
 Ikväll.. har jag inget mer att ge, men en djup lust att få.. Att bara få vara..

U.

onsdag 10 mars 2010

Skatbo!

Åh.. Ibland blir jag lite trött på att vara jag:)..

Maya och jag hade en mysig morgon imorse, ni vet, först välling och kaffe i soffan. Under täcket sitter vi, och efter vällingen är det nappstund.. men även den stunden håller på o bli kortare o kortare.
Sen är det bus o lek, lite stretchning och ligga på träningsmattan medan pappa klär på sig och fixar med sina papper.
Onsdag idag, bad dag!! Mayas resurs går dit nu, och jag saknar det!! Men, Maya trivs med det, och det är det viktigaste.
Så, jag packar badkläder, badrock, schampoo, balsam, borste o blöjor.. Mina papper som ska med, fondansökningar och försäkringskassanpapper.. Det är en jäkla massor o hålla reda på:)..
Iväg med unge under armen, Mayas och min väska på var axel.
Dagis 08.30.. Sen fick jag en stund för mig själv, började inte förrän 10 idag. Den stunden tillbringa jag i lugn och ro på lokalen med en god kopp kaffe.

Jag har ca en mil till mitt arbete. Idag blev det några till, för när jag satt där i bilen, och funderade på livet.. körde jag fel, eller missa avfarten från motorvägen.. ha ha..

Trivs med arbetet, eleverna trivs med mig och jag känner att jag gör ett bra jobb och att de har förtroende för mig..

När jag hämtade Maya på dagis kom nästa "har Uffe glömt grej". Dagis har studiedag imorgon..
Jag kan inte ta ledigt så där huxflux, så min hjärna börja verkligen gå på högvarv.. Hur fasiken skulle jag nu göra?
AnnaMaria sa att hon kunde. Hon är ju min avlastare:), men avlastningstid får jag inte ta när jag jobbar, bara på min lediga tid.. Men, återigen, Farmor är en ängel!!

Ikväll har jag suttit med ansökningar till FK, och en del fondansökningar.. Jag är trött.. Sängen väntar..

Såg att skatorna börjar bygga bo, det är ett säkert vårtecken.



O som vanligt.. Ta hand om er och le.. Thats Nice.

tisdag 9 mars 2010

Hand i hand..

Sitter i min soffa och lyssnar på musik. Funderar över livets förgänglighet, känner sorg.. Har precis fått reda på att en vän tagit sitt liv. En maktlöshet infinner sig i mig, och just nu, blir ensamheten påtaglig.

Det liv jag kommer från, det som faktiskt fortfarande finns, men utan mig. Där är det en slags daglig verklighet att människor dör. Man förvånas inte. Under det senaste halvåret, har flera stycken jag känner och förr umgåtts med dött av sviterna från missbrukarlivet. Så är det, och så kommer det alltid förbli, alkohol och droger är ett fördärv.
Jag är glad att jag haft kraft att ta mig därifrån. Jag är glad att jag lever det liv jag idag lever. Jag ser framåt, jag ser med glädje in i framtiden. Det ljusnar i horisonten, solen och kärleken till livet värmer min själ..

Men för stunden låter jag min sorg komma ut i gråt. Samt den vanmakt jag känner. Lyckan kommer, lyckan går.. Mitt liv tickar på, tick..tack..tick tack..

Min prinsessa ger mig en sån magisk energi och hon är verkligen fylld med skratt och nyfikenhet till dagen.
När jag kommer och hämtar henne på dagis, strålar hon.. Den blicken hon då ger mig, är i ord obeskrivbar, den går som en kärleksfull projektil rakt in i min själ och fyller mitt hjärta med en ödmjukhet jag aldrig känt förut.
När jag håller henne mot mig, och hon vilar sitt lilla huvud mot mitt bröst då sprids en värme i kroppen. En kärlek, som ger mig oanade krafter, som gör att jag orkar vandra vidare på mina livsstigar.

Har skrivit om det förr, hur jag på endast några dagar förlorade allt jag kämpat för. Hur jag återigen har kämpat för att komma tillbaka. Med hennes oändliga livsglädje, med hennes kravlösa och innerliga kärlek har jag nu vunnit, dragit den allra bästa vinstlotten och min dag är gjord av lenaste guld, den är skimrande, och förtrollande..

För att känna lycka, måste man även då och då känna sorg.. de går liksom hand i hand.. såsom smärta och njutning..

I det stora hela mår vi bra, Maya o jag.. Ikväll fälls tårar, imorgon ler vi..

U.

måndag 8 mars 2010

Utsövd lycka..

När jag vaknade imorse så var det ljust ute, jag kände mig utsövd och pigg. Det var längesedan jag kände den känslan..
Maya hade sovit precis hela natten i sin säng! Jag saknar henne brevid mig, det är som en tid är förbi och en ny börjar..

Vilken underbar dag det varit idag.. Solen har värmt, snön smälter och våren är på väg.
Jag har fantiserat om utflykt till mina smultronställe, med fiskespö och ritblock..
Jag har känt lust att skapa, jag har fått bilder i mitt huvud, sådana jag vill få ner på pappret och föreviga i en vacker ram. Det var längesedan, även det, att känna skaparglädje..
Det är bra, det är helt livsnödvändigt att få dessa dagar utan Maya.. För både henne och mig.
Jag är så tacksam för att min syster med familj har henne en helg/månad. Då får jag andrum, tid att umgås med vän och få sitta och diskutera livets förunderlighet.
 Det är trevligt och det är givande för ens sinne o själ.. Det skapar nya ideér, det spräcker ensamheten och det sår ett frö till lycka..

Har gått omkring och funderat på det idag.. Lycka! Vad är lycka för Dig??

Omberg och Vättern i vinterskrud..

Tror man måste vårda sin lycka, att i livet, att i dagen fånga ögonblick och spara dem i sitt inre för att känna lyckan.. Lycka är inget man kan köpa, inget man kan få i ett paket. För mig är inte lycka pengar.
Lycka är som ett frö, om man vårdar den och sköter om den, växer den och blir vacker, en öm bris som virvlar i själen..

Att så lycka.. Att odla kärlek.. då skördar vi kärlek i livet.

Vart kommer all olycka ifrån? Var kommer all ondska som finns i världen ifrån?

Tog mig tid för mig själv idag. Hade några timmars avlastning, så jag for ner till gymet och lyfte lite skrot:). Lät kroppens endorfiner spritta i kroppen, den bästa medicinen som finns för mig.
Åkte sen till domkyrkan och tände ljus för de vänner som inte längre finns kvar här på vår jord.
Jag saknar dom, speciellt saknar jag en vän som heter Björn.. Han dog för ett antal år sedan, en helt underbar vän.
Han strålade av lycka, han gav av sin själ och glädje, han gav kramar och han gav alltid av sin tid!!
Det verkar vara en brist i dagens samhälle. Tid. Ändå är det kanske det bästa vi kan ge varandra, det kostar inget, att ta sig tid med en vän, att ta sig tid för sina barn. Tid att umgås, tid att ge en kram och ge av sitt liv..
Kanske det är så, att min lycka är att ge just tid, att jag har förmågan att stanna upp i livet och ge av min själ och ge av det som livet lärt mig..

Trivs med att vara jag. Det är en häftig känsla, samtidigt som det är en ovan känsla, för jag garanterar Er, så har det inte varit.. Det är något jag kämpat hårt för..

Nu lyser stearinljusen på mitt bord, ritblocket ligger och väntar, o jag ska sätta på musik och låta pennan skapa, mina tankar ska forma bilder..

Njut av livet, det är NU.. Lär av dagen, o ge era kära tid och respekt.. O en o annan kram, det blir lite mysigare då.. Sovgott.. U.

söndag 7 mars 2010

.. Kalas..

Maya har varit hos min syster i helgen.. Jag har fått en hel underbar barnfri helg!! Min kärlek till Maya finner inga gränser, men ändock måste en pappa få lite egen tid också.. För att ladda batterierna.. Det har varit en händelserik helg. Igår var jag o en vän på utflykt i det vintriga landskapet, besökte Omberg, o var i lilla pittoreska Vadstena, promenera bland hus o gränder, där man liksom känner historiens vingslag..

O idag var det ju dags för.. BARNKALAS!!! Vårt hem fylldes med barn, mammor o assistenter.. O Maya njöt av all uppmärksamhet.. Hon strålade när vi sjöng "Ja må hon leva..", hon myste av och lekte med sina kompisar River, Jakob o Vincent.. Att se dom ihop tror jag alla njöt av..
Nästan hela gänget..

Tack alla för fina presenter och att Ni kom, det gjorde Mayas 2 års dag, hennes kalas till ett minne för livet..

Igår hände en grej jag aldrig varit med om.. Det var en sak som försvann, ha ha.. vips så var den borta och inte kunde jag hitta den.. ingen annan eller.. men idag dök den upp igen.. det var en jäkla tur..

Maya o Jakob..


 Maya o River..

Det har varit en helg jag alltid kommer ha i minnet.
Ikväll är jag så, så trött.. Orkar inte skriva, har ingen energi i varken kropp eller hjärna.. Det tar på krafterna att arrangera Kalas:).. Ett stort tack o en lång kram till den hjälpen jag fått!! O återigen att ni kom hit..
Ta hand om er.. Imorgon skriver jag mer..

U.

fredag 5 mars 2010

Uppdatering

Har helt enkelt haft en del att göra o en del andra trevliga bestyr om dagar o kvällar för att skriva på bloggen.. Lovar alla en fortsättning och att ni inom en snar:) framtid ska få läsa om våra dagar igen. Även om de tankar som far runt i min hjärna..

En sak.. ha ha.. livet är förunderligt.. För en tid sen skrev jag att jag inte skulle berätta mer om Mayas sömn, o sen dess! Wow.. hon sover allt bättre.. O inatt hände det, hon somnade gott, med ett leende och sov hela natten i sin egen säng. Min Skrutt.. Lilla Lull.. Prinsessan..

Händer en del på dagis också, så det finns att ösa ur.. Vårat liv.. Life of US..

Njut av er dag, och ha en bra helg.. Lovar, det ska jag ha.. U.

tisdag 2 mars 2010

Tisdags stök!

Idag har det varit en sån där vanlig dag, med vardagliga bestyr. Såna som görs i ett hem.. Tvätt, dammsugning, handlat, matlagning, diskat, busat med Skrutt, haft några dispyter med Alex men även en del skratt..
Nu ska jag avsluta dagen med att göra upp schema för mina avlastare. Jag försöker göra upp schema för dom månadsvis, så både dom, jag o Maya får någonslags rutin i det..

Brist på tankar ikväll.. eller rättare sagt dom är inte mogna än, för att printas ner i skrift.. Min hjärna brukar inte vara tom på tankar, tyvärr:).. Vore nog skönt, att även ha en offknapp på den ypperliga hårddisken.. Annars känns det som jag närmar mig toppform.. Redo för vasaloppet, eller inte..

Njut av livet, det är erat.. o det är du som bestämmer hur du vill att det ska vara.. Lev det!! Njut av tiden, lär av gårdagen, så, blir morgondagen lättare..

U.

måndag 1 mars 2010

.. Längtar..

Längtar ut till naturens vidunderlighet.. Trampa den långa stigen ner till Vätterns strand, känna ramslökens doft slå emot mig, se den omkullfallna eken, som legat där i många år..
Till ett av mina ställen, där själen får ro.. Där mina ögon får vila och blicka ut över Vätterns glittrande yta. Ha med mig en termos kaffe, flugspöt, och ritblock o penna..
Hit har jag tagit Alex när han var liten, då gick vi på den steniga stranden och letade vackra små stenar. Nuförtiden, följer han med på samma villkor, i samma syfte som jag, att få komma bort från stadens stress och finna harmoni i den storslagna naturen.. Han fotograferar, jag tecknar, och så fiskar vi..


Kommer speciellt ihåg en gång då vi var där, Alex o jag.
Vi satt där vid lägerelden och jag berättade om trollkarlen som bor i Ombergs djupa skogar. Det var han som kastade kristallen i Vätterns djupaste del, och det är just den kristallen som får Vätterna att glittra så vackert.
När vi sent på försommarkvällen åkte hem, genom lummig bokskog, så skrek Alex till..
-Pappa, pappa.. Jag såg honom, jag såg honom!!
-Vem, undrade jag?
-Trollkarlen, jag såg hans hand.. hur han stod i skogen..
Sen den dagen, kör jag försiktigt förbi just den platsen, och både Alex och jag kikar nyfikna upp i skogen, för, kanske kanske står han där igen.. Ombergs trollkarl..

Ett annat av mina smultronställen, är den magiska Humlehögsravinen.. Där bäcken porlar fram, och om man sitter där i skymningen är man nästan säker på att man hör hur näcken spelar på sin fiol..
Eller hur det tittar fram troll bakom mosstäckta stenar. Ravinen är en plats för själen att läka, en plats där man finner ro och kraft. Där har jag gått många gånger, med mitt flugspö för att fånga de skygga öringarna som lever i bäcken. Där har jag suttit på en sten och gråtit över det som gjort ont i mitt inre, där har en del av mina sår för tillfället läkt.. I trollens rike..

Jag har flera sådana ställen, som genom livet betytt och betyder mycket för att jag blivit den man jag är idag.. Tänk vad många gånger jag har "flytt" från stadens betong, om så bara för en kväll kommit ut till sjön, till fisket och till skogens djur, dofter och läten..

Min pärla, av alla ställen ligger i den småländska skärgården, en öde ö.. en fantasiskt plats..
Det var längtan dit till havets krafter som var en del i att jag kom ur mitt missbruk.. Jag kände en förtvivlad längtan efter det, jag behövde det..
Sen jag var en sisådär 16 år, har jag lånat en båt av en fiskare, som bor och har verkat där under alla sina år, Lasse, heter han..
Han blev som en pappa för mig. Han tog mig till sitt hjärta och lät mig bo där, då jag behövde komma ifrån drogerna, då jag var på gränsen till att gå under av det liv jag levde.
Han tog emot mig med öppna armar och ett kärleksfullt hem. Han satte mig i arbete, vi gick upp i arla morgontimme och drog nät. Han respekterade mig för den jag var, och han såg mitt verkliga jag..
Det är en fantastisk människa, Lasse..

Dit längtar jag nu, när vintern har tagit järngrepp runt naturen, då isen ligger tjock och inga dofter finns..
Till min ö.. Där jag kan sitta i timmar och vila. Meditera och finna lycka i mig själv..

Snart, go´vänner.. Är jag där igen.. Snart..

Nu, är jag däremot snart i min säng:).. Man känner att man lever, att umgås med barn hela dagarna.. Dagen börjar tidigt med Maya, o på natten vaknar vi fortfarande flera gånger, och hon kräver tid, min prinsessa.. tid o träning, tid och uppmärksamhet. Sen, då hon somnat, kommer den stora sonen och vill kasta pil eller bara snacka.. Det är då, det gäller att komma ihåg. Kärleken till dom, de små.. Det är då man vårdar ömhet och bygger grund för dom att stå på, att växa upp på..
Ett tryggt hem är den bästa skolan..

Godnatt.. Kramas.. o säg vackra ord till den du älskar.. Livet blir mysigare då.. U.