Uffe&Maya

Uffe&Maya
"Vi ger oss aldrig"

onsdag 30 september 2009

Ars Amandi..

.. Konsten att älska..

Ett förhållande, är som ett arbete, det är när man börjar bli van och man gör saker med slentrian som misstagen kommer.. Att älska, är underbart.. samtidigt som det kan göra så ont, som hjärtat vill brista..

I själen, tar man till sig den som hittar dit.. jag släpper in dig, om du finner vägen dit, om du tar mig in i din.. Ensamhet föder längtan, ensamhet föder även rädsla.. I ensamhet längtar man efter trygg tvåsamhet..

.. Jo, bad idag igen.. Det var kallt imorse, när vi klev ut Maya och jag, brr..
Men i bassängen är det varmt och, WOW, vilken utveckling det är på henne i vattnet, hon älskar det!!
Har fullständig tillit till mig, och flyter omkring som en liten glad kork och charmar alla med sitt skratt, sina glädjetjut.. Hon är så, så underbar, och min kärlek till denna lilla tjej är obeskrivbar.
All sorg över hennes handikapp håller sakta på att försvinna, för glädjen tar alltmer över.
Att jag är ensam om skötseln, allt jobb som är, all trygghet, all ömhet jag ger, all träning, alla måltider jag lagar, alla vakna nätter, tidiga mornar, det jag, det Maya och jag upplever överväger allt..
Hon är min, hon är underbar, ett charmtroll utöver det vanliga.. Det är inte en konst att älska henne.. Det är en ära..
Känner en enorm stolthet, att jag hitintills har fixat det här, att jag klarar av detta. Det gör mig stark!!

Kände, idag en viss svaghet, styrkan höll på att tryta.. Men, efter ett samtal under dagen till en vän, som har förmågan att ge, kom en del av styrkan, självförtroendet tillbaka.. Jag gör bra saker, gör goda val i livet. Tack för att du finns, att jag vet att jag alltid kan ringa dig, våra samtal ger mig så mycket och har alltid gjort!!

Början på denna dag, var en tung stund.. men, nu känns det bra..mycket bra i kropp och själ..

Det blev många kommentarer om mitt inlägg om "hemligheter".. Haha.. En och annan sådan har man väl.. men inte för DIG.. I Promise..

Så, krama varandra.. SovGott.. U.

En del..

hemligheter måste man ju ha.. haha.. nån sa att dom har koll på mitt liv, vet vad som händer.. Då skulle dom bara veta resten också.. Life of U..
Uppe tidigt idag, Maya tyckte inte vi skulle ligga o sova, klockan var ju redan 5.45, så.. Hm, en vacker dag, i framtiden ska jag påminna henne.. Den lilla fantastiska, min Maya..

Bad idag.. Ska bli skönt.. Ha det.. U:)

tisdag 29 september 2009

..

Hmm.. Varför känns det som det växer horn ur pannan när jag kör bil?? Är det för att man sitter i en liten skyddad miljö och känner sig "like a king"? It´s nice to be a king..

En annan undran, varför denna hysteri, skriveri om Anna Anka?? Är det någon som är intresserad, egentligen?? Vill folk läsa om denna människa?? Vad har hon som vi andra inte har?? Eller vad har vi som inte hon har.. Ett liv, kanske? Fönuft?
Väldigt ointressant, iaf i mitt liv, att läsa om..

Det blev dagis idag!! Maya var visserligen snörvlig, men pigg som en mört, glad och sprallig..
 Dagen blev som planerad..
Jag lämnade och tog sen min dagliga, eller nuförtiden mornliga:) kopp kaffe på "Lokalen"..
Trevligt, skönt att sitta i lugn och ro och läsa tidningen, samt "dagens text".. 
(Bara för idag: Jag skall stanna i här och nu. Idag - just nu - är jag fri.)..

Sen gjorde jag en del för mig själv, tog mig tid för att bara vara Uffe.. Skönt..
Besökte en liten by, och hjälpte ett äldre par med en del skötsel av deras fina gamla hus.. Det är nödvändigt, att få se en annan del av landet ibland, det är utvecklande att sitta och samtala med en generation som levt ett annat liv än det som levs idag.. Tror det skulle vara SÅ bra, om generationer kunde mötas och samtala, lära av varandra.
Då, kanske vi kunde skapa ett samhälle där stackars gamla Gunhild vågade gå ut när det mörknar, där hon kunde säga.. -Hej.. med ett leende till de där "otäcka" punkarna" som står på torget och ser elaka ut.. Då, kanske, punkaren, eller någon annan ungdom, fick den där mormorn eller farfarn som de saknat..
Lär av det som hänt, av dina misstag.. Lär av historien, så hanterar du framtiden på ett enklare sätt..

Att vara snäll, en god människa, som vill andra väl.. är viktigt!! Och det är min mamma.. Min mamma är helt underbar, ett otroligt stöd i livet. Idag hämtade hon Maya på dagis, vilket Maya tycker är jättekul.. Och jag fick lagad mat när jag kom hem, vilken LYX!!! Skönt, att slippa matlagningen.. För den tillhör ju med den vardagliga vardagen var dag..
Raggmunk, stekt fläsk och morsan rårörda lingon..
Hmm.. Vem slår det?? Du?
Mår bra, dock vill inte förkylningen släppa riktigt.. Men "So fucking what.." vad gör det, när man har Dig..


Söndagens fisketur.. Här vankas det grillad korv och halloumiost!!
Gott, gott.. Dessa tre grabbar har huserat ihop ett tag, har storslagna
planer som att tillverka eget snus, göra covers på Sabbathlåtar och
sjunga dem på svenska..Haha.. en del blir verklighet.. En del för alltid
endast drömmar, men det är kanske det vi lever av.. Drömmar!?
Oliver.. Alex.. Kalle.. Kallar sig.. "The OAK"..

En viss stothet infinner sig när jag ser dem, att jag fått dem att följa med, att de har ett sånt enormt intresse för natur och fiske, att de väljer det framför att t ex sitta hemma och spela datorspel hela dagarna.. men.. det kanske dom gör på nätterna.. Haha..

Sov gott.. Och ta hand om Er, krama och pussa barnen.. Dom är det finaste vi har.. U.

måndag 28 september 2009

Ärlighet..

Det är roligt, engagerande med era kommentarer.. Jag gillar att skriva ärligt, rakt på, med känslor och om det som händer i mitt liv!!
Jag har levt ett väldigt händelserikt liv, och har varit med om mycket, många roliga och tråkiga händelser har passerat revy i mitt liv..
För dig, du, min vän som ringde till mig efter att ha läst mitt inlägg som jag skrev idag. Du behöver inte orora dig för att jag ska falla in i gamla ovanor, jag skriver att jag har en viss längtan efter det kravlösa, efter att få släppa loss och koppla av från denna vardag ett tag.. Skriver även att det är viktigt att jag pratar om det, att jag delar med mig av det och att jag lever, nu, idag, tar jag hand om mig själv för att jag vill inte tillbaka, jag vill leva här, med Alex, med Maya och förhoppningsvis med dig.. Egentligen, stortrivs jag med det livet jag valt att leva, mår alldeles förträffligt bra och njuter av mina dagar..
Ska inte skriva mer ikväll. Ska lägga mig, Maya är jätte täppt i näsan och jag förmodar att det blir en vaken natt:)..
Hon har ingen feber, verkar inte ha ont i halsen, är möjligen lite, lite hostig.. När ska man välja att vara hemma från dagis?? Hm.. Det får väl vara det sunda förnuftet som får råda! Eller helt enkelt bara vara hemma imorgon.. Tror det får bli så, för Mayas skull. Hon vaknar redan nu, från och till och är ledsen, för näsan rinner, blir nog inte mycket sömn inatt, för henne och mig..

GodNatt, krama varandra.. U.

Måndag..

Jaha.. Måndag igen.. Veckorna rusar verkligen fram, tiden, måste eller rättare sagt vill göra något bra av den.. Jag har haft en jättebra helg. Trevlig, och givande.. Igår var Maya hos farmor medan jag och sonen befann oss i skogen, vid sjön och fiskade. Trodde hjärnan skulle blåsa ur.. allt snor och annnat som samlats i bihålor och näsa, hallå, förkylning, jag vill inte ha dig i mitt liv!!

Tänkt på Er som varit i sthlm, på konferens, lyssnat och troligen lärt Er nya ting, fått insikt och kanske framförallt träffat och mött varandra, mött föräldrar med samma livssituation.. Jag saknar det, tror att det skulle göra mig gott och få mig på banan igen.

Jag står pall, jag försöker att njuta av livet som det är, men ibland blir det så jäkla trist och enformigt. Och denna trötthet, oh, denna längtan efter sömn..haha.. Önskar jag hade någon som skötte om hemmet..Hm, en söt kvinna som gillar att fixa och dona, diska, dammsuga, tvätta.
Hallå, anybody out there:)??
Skojar en del, klarar mig själv alldeles utmärkt, men det är ju så, att ha hela "jävla" skötseln av ALLT.. blir tröttsamt..
Denna trötthet och tristess jag känner, är farlig för mig, den triggar igång ett sug efter ett annat liv, ett liv jag levt. Där krav inte fanns, där man levde för stunden, party och hålligång, kunna dra iväg ett gäng och bara vara..
 Men, det var då!! Nu är Nu.. Jag vill inte tillbaka, så därför måste jag göra goda val för mig själv, val som får min vardag att bli mening och kärleksfull.. Gör det enkelt.. Lev och låt leva.. En sak i taget.. Ta det lugnt.. Du hinner.. en är för mycket, tusen aldrig nog..
Oj, hur mycket har jag att förlora, om jag skulle börja ta droger igen..
Lovar Er, det händer inte, men längtan finns där, liksom suget. Det är så, tror ändock att det är av godo att jag pratar om det, delar med mig av det.. så jag inte håller det inom mig, för då, då är det snart kört.. Ärlighet, och hålla fast vid den högre makt jag tror på.. Det är bra!!

Så, uppdatera mig gärna, när olika events är, så jag kan ta mig dit och träffa nya vänner.. I need it..

U.

lördag 26 september 2009

bloggeri, bloggera.. men inte idag..

Lördag, ska göra annat, trevlig samvaro.. Må bra..U.

fredag 25 september 2009

Förändringar..

.. Pust.. Hemarbete, hm.. Att sköta ett hem, är kul sysselsättning, att inreda, fixa och dona.. Imorgon ska gardiner strykas, golv dammsugas, golv skuras.. Hoppas den lille är på humör..
däremot, när skötseln blir ett krav, så är det mindre kul.. Men när kände jag krav senast??

Förändringar i livet är viktigt, det är av förändringen man utvecklar sig.. Det är av det man växer som människa och lär sig om sig själv.

Ok, tänkte skriva lite om denna dag, men just nu kommer jag inte ihåg vad jag gjort.. Haha.. Är det något fel då? Är man lite trött, kanske?

Är det intressant för Er, att läsa om det? Nix, ikväll ger jag upp.. Och berättar bara om en händelse under dagen, vilket bevisar att jag är en ganska upptagen man, relativt disträ och en man med många tankar i hjärnan:)..

Var på gymet en stund idag, körde ett hårt, tungt bröstpass, gick omkring där nere i källarlokalen, med mina vanliga träningskläder, ett par enkla byxor och en huvtröja med en ficka. Där har jag mobilen, om nu någon vacker, trevlig kvinna ringer.. Även snusdosan ligger där, i fickan..
Så, efter ett set bänkpress, var det dags att lägga ut prillan jag hade under läppen
Gick mot papperskorg, la ut prillan i handen och tog samtidigt upp mobilen för att kolla om jag fått något sms.. Hm, vet ni vad jag gjorde!? Kastade mobilen i papperskorgen och la ner den använda prillan i fickan.. Hallå!! Det värsta var att jag inte märkte det först, utan efter en liten stund undrade jag, letade febrilt efter mobilen och hade fickan fullt med snus..
Men Hallå.. Är jag kär, eller?
Tur att jag var ensam på gymet..

Nu, kommer alex hem snart, har med sig några kompisar. Hoppas dom respekterar en trött pappa och håller tyst.. Men, det är bättre att dom är här och ser film, än på stan och lever rövare..
Jag överlever.. Saknar, saknaden efter dig är tung ikväll, efter en kvinna att luta mitt huvud emot, en kvinna att hålla om, att krama och kyssa:).. en kvinna som kan ta disken imorgon..Haha..


My best wishes to you.. U..

Den kvinnliga gudomen..

Allt jag kan..Nästintill är självlärt.. Egna studier.. I min ensamhet.. Vilket har lett till kunskap i både det ena och andra.. Nice anatomi, skugga och ljus, livsinsikt och djup filosofisk grund som står för kärlek, respekt och ärlighet..
Min konst har visats på ett antal utställningar och bland annat har Östergötland landsting köpt en del tavlor. Jag har även illustrerat åt Linköpings Universitet..
för pris och leverans, maila: u.lindahl@hotmail.com.. Allt är ju relativt..

Ha en bra dag.. U.

torsdag 24 september 2009

Totalt kaos..

I hjärnkontoret.. Satte mig ner nu, klockan är sisådär snart 20.00.. Det har gått i ett hela dagen..
En demon är borta från lägenheten..haha.. Ett stort dåligt samvete är fixat.. Nu kan dom inte gömma sig i garderoben längre, spökena eller de små hustomtarna..
Varit på tippen med skräp, och skänkt kläder till röda korset.. Nu är det bara resten kvar.
 Städning imorgon för nu ser det istället ut som attan i denna lya.. Hmm..
 Och imorgon finns det inga ursäkter kvar, för den lilla stora sonen. Imorgon får han hjälpa till..

Kommer ihåg en episod från min ungdom, eller kanske rättare sagt barndom, tror jag var en så där 13 bast. Mitt rum var i en salig röra, och jag hade smitit ifrån städning i flera dagar.
Ni vet, bortförklaringarna blev allt värr varje dag.. Ont i huvudet, mådde illa, men mamma, snälla.. Men mamma;
-Inte idag, ska ju träffa henne, just hon, idag och hon kan inte på flera dagar sen.. Birgitta, gittan..:)
Men så kom då dagen med stort D, idag skulle det ske, NO MERCY!!
Under en av rasterna, denna domedag, denna städdag, denna olycksaliga dag, så busa vi grabbar som vanligt. Rent livsfarliga lekar, kan tyckas idag men då hade man inte någonsomhelst vett, liksom..
Jag satt på en polares axlar, och kämpade mot en annan kompis som satt på någon annans axlar.. Och!! Trillade av, förstås, rakt ner i asfalten.
Aj, aj, aj.. Armen, kommer ihåg smärtan, det gjorde så ont.
Skolsysterbesök, tyvärr ingen snygg sådan, men snäll. Hon tyckte jag skulle gå hem för dagen och säga till mina föräldrar att åka och röntga armen. Jag linkade hem, tyckte synd om mig själv, ont och bedrövad.

-Mamma!! Vi måste åka till sjukan, jag har skadat armen!!
-Nähä, du, min goda Ulf, den går jag inte på, svarade mamma, till min stora förskräckelse.
-Men, men, jag har jätteont, trillade ner från en kompis axlar, det var faktiskt..det är..
-ULF!! Inga mer bortförklaringar, nu städar vi, jag hjälper till.

Oh, jag gick där, med ond arm och bar, damma, ni förstår, det var verkligen kaos i rummet, och detta var en höststädning..
Någonstans under tiden, förstod iaf morsan att, aha, det kanske är så att han har väldigt ont.
När rummet var klart och jag ändå inte ville ut och leka, smärtan var kvar, då åkte vi till akuten och röntgade. Resultatet av bilderna visade ett brutet underarmsben..
Stackars mamma, hon blev förtvivlad, hade tvingat sin son att städa rummet med bruten arm, och jag utnyttjade förstås situationen och fick en present och fika med prinsessbakelse på stans sjysstaste fik..
Jag lärde mig en sak, att om man skjuter upp eller ljuger om saker så tror ingen på en när man väl säger sanningen:))..

Haft tvättstugan, så det ska jag nu ägna mig åt en stund.. Att vika tvätt.. Tror jag.. Kanske gör det imorgon, för då har jag ju inget annat för mig..haha..


Alex!!


Från det ena till det andra.. Wasabinötter!! Är det verkligen gott?? Tror jag håller med min son.. De som gillar det måste vara lite galna.. Jag känner en som gillar det, galen, kanske, helt fantastiskt underbar, ja..)
Däremot, mmm, fudge är jag galen i.. Det kan jag inte få nog av, smakar så gott..

Cpkonferens imorgon, vill åka, men ingen barnvakt och tror inte Maya har så mycket behållning av det, att åka 40 mil t/r, lyssna på föreläsningar osv.. däremot ska jag se till att vara uppdaterad och vara förbered på nästa event.. För det skulle vara trevligt att träffa andra Cpföräldrar..

Lev väl.. Stressa inte, du hinner.. Ge dig tid och gör INGENTING..  Det är lätt att spara på minuterna och slösa på timmarna.. U.
TILL SALU..!!



Art by me..

onsdag 23 september 2009

.. En vanlig dag..

Vaknade av snörvel, av sprattlande små ben, såg in i ett par glittrande ögon som gav mig kärleksfulla blickar.. Vad är trötthet då?
Steg upp, täcke under ena armen, unge under den andra, nappen i munnen. Värmde välling, bytte blöja..
Låg och kelade, åt välling, drack kaffe.. väckte sonen;

-Hallå!! Klockan är tio i 8, du börjar snart..
-Öhhh, jag vet..
-Vill du ha kaffe?? När börjar du egentligen??
-Kvart över..
-Men gå upp då!!!

In till den lilla, ta av blöja, får ligga nakenfis, roligt, skönt.. sprattlar, skrattar, kissar.. Mer tvätt..
Upp kommer sonen, förvirrad, undrar;

-Får jag låna en tjock tröja av dig, pappa?
-Nej.. Har du inga egna..??
-Öhhh, var är mina nycklar??
Leta, söker överallt, hittar dem, säger;
-Vi hörs..

Klär ungen, iväg, mot bassäng.. Möter farmor där, simmar, flyter som en liten säl i vattnet, älskar det, njuter av det.. Farmor skrattar, jag skrattar och Maya skrattar.. Livet..
Om man älskar det, om man älskar, lite mer med sin själ så behöver inte hjärnan tänka så mycket..
 Då är man..

Dagis.. Gymet, rodd.. marklyft.. Svett som rinner.. endorfiner.. får en att må bra, ger energi..
Lunch, raggmunk, gott.. Promenad, till Lokal, kaffe med vänner som alltid finns, de är en trygghet..
Möte, med kommun.. Dagis, igen.. Hämtar en glad, sprallig liten underbar tjej.. till bvc, väga, positivt svar blinkade på den förgätna vågen.. 7 590 g.. Samtal med sköterska, nyfikna frågor om Mayas mamma.. Undrar varför..
Hem.. kaos, disk, tvätt, dammtussar, en irriterad son, en glad dotter..
Ryter till, säger ifrån till, mot son.. Han hjälper till, leker med syrran.. jag diskar, sorterar tvätt.. dammsuger..
Värmer välling, byter blöja, myser, sjunger.. Somnar gott på mitt bröst.. SovGott..U

tisdag 22 september 2009

Tala om..

Sedan logopeden var här igår, när jag tagit del av de kommentarer som gjordes på mitt inlägg , har jag funderat mycket på detta med tal och kommunikation..
Är det inte så, att när man får besked som är "negativa" reagerar man likadant? Negativt, blir ledsen, tappar hoppet och energin tar slut, man ger upp för en stund.

Det är, tror jag, något alla föräldrar väntar på, de första orden, mamma eller pappa.
Alexanders första ord var "kudde" (förresten sitter han med Maya framför sig och artikulerar ordet ÖL, noggrant och med tydliga läpprörelser, han har gett sig den på att det ska hon kunna säga:).
När man då får reda på att barnet kanske inte kommer kunna tala, samt inte sitta, gripa, gå.. Reaktionen måste bli sorg, för att man sedan kan gå vidare och växa med den uppgiften, det faktum man ställs inför!!
Jag har alltid haft den åsikten att alla människor har samma värde, oavsett kön, sexuell läggning, härkomst eller handikapp. Jag har stått bakom och hjälpt dessa människor, tycker helt enkelt om att ge av mig själv..
Nu, ställs jag helt plötsligt inför det faktum att min dotter är cp-skadad, att det är en permanent skada som med träning kan habiliteras..
Min sorg, mina tårar för det finns, fanns igår, idag och kommer finnas där imorgon, den sorgen kanske aldrig går över..
Däremot!! Och detta är häftigt, det är när man känner att kärleken alltmer tar över sorgen, när hjärtat svämmar över av ömhetskänslor över det lilla barn som är mitt.
Det är när man ser Mayas kärleksfulla blickar på mig, hennes skratt, när hon blir trygg i min famn.
Era, Ni andra cp-föräldrar, era ord och kommentarer både lär mig och framförallt tröstar.. Ni har blivit en viktig del i mitt och Mays liv. TACK!!

För, fy fan (ursäkta), det är riktigt tungt ibland, att inte ha någon att prata med, någon som man kan glädjas och gråta med eller hos.
Saknar det och har gjort så en lång tid nu, att, när Maya somnat ha ett givande samtal om det liv som nu är. Men, så är det, och jag gör det bästa av det..

Hämtade lillskruttan vid 2 på dagis, åkte hem och tränade med nya "Knappen", jag kallar den så, den lilla pratmaskinen. Vad häftigt det är att hon lär sig så fort!!
Spelade in;
-Pappa, jag är hungrig..
Hon tryckte på den där knappen säkert 20 ggr och skrattade.. Hon är smart, lilla Maya, hon är ju min:)..

Medan potatis och ägg kokade låg vi och busade på golvet, vet faktiskt inte om det var hon eller jag som skrattade mest och högst.. Vilken euforisk lycka, då, kommer mina tårar igen.. förbytta från tårar av sorg till glädjetårar!!
Åt mat med glupsk aptit (torsk med potatis o äggsås, mmm, GOTT!!), sedan tog vi en lång promenad.. Med Maya i bärselen, pratade vi på vårt sätt, myste och njöt av livet, stunden och att vi har varandra, hon och jag..

Till Dig min vän.. Så är mina tankar hos dig, tänker och känner lycka, rusig av att Du finns.. Tack för en god lunch, med tillhörande givande samtal.. som alltid..

Nu.. Ska jag sätta mig och skulptera, har en sjysst idé och ska skapa..
Lev och låt leva, döm inte någon för att den inte är som du, eller alla andra, för vi kan alltid lära oss något av varandra.. Har du någon att älska? Pussa? Krama? Gör det då, med ditt hjärtas själ..
Världen blir bättre då.. U


Höstkollektion, skapad av farmor, gosig varm fleece, gjord
för att hålla varm i regn och rusk, visst är jag fin i den??

.. Tisdag 22/9

Jaha, då var det halvtid på denna dag.. Mår förskräckligt, huvudvärk, snörvlig och troligen lite feber..
Men, det kanske är bra, att känna att man lever..Haha..


Bara för idag: Mitt tillfrisknande är en gåva och jag vill behålla det. Jag skall utföra det underhåll som krävs, och dela med mig av mitt tillfrisknande till andra..

Ibland krävs det ett vägledande ord, för mig, just för att påminna mig om att jag ska leva det liv jag valt att leva nu, idag och resten av mitt liv..

Jag behöver det här, lugn och ro, trygghet och respekt.. Mitt mående blir drabbat av allt för mycket oro, och funderingar, osäkerhet och tvivel..

Rappakalja för en del, viktigt och livsavgörande för andra..

Saknar min lilla Maya nu.. men snart ska jag hämta henne på dagis.. för att sedan ha båda mina barn hemma, i lugn och ro.. :)..

Men först, en sjysst lunchdate.. Det är trevligt, min vän.. U.

måndag 21 september 2009

.. Efter söndag kommer måndag..


Alltid, det kan vi inte ändra på..
Haft en nästintill helt datorfri helg, vilket har varit jätteskönt!!
I lördags hade jag en trevlig vän här på besök. Gick på stadens gator bland torg och marknader, köpte god ost och mindre god fudge.. Maya var med hela tiden förstås.. Underbart väder, vilken lördag! Eftersom det var så varmt och skönt, solen som värmde våra längtansfulla kroppar, gick vi ner till stadens vackra å framåt kvällen, med grillad kyckling, ost, bröd och frukt.. Det var då, vi kom på, insåg att sommaren är förbi.. Hösten knackar på.
Det blev jättekallt, men en och annan mygga var ändå alert och sugna på oss. Vi gick hem igen, Maya fick sin kvällsvälling och somnade.
Spelade spel på kvällen och jag, hmm, fick stryk. Iaf i det spelet, i det andra spelet leder jag, haha, med 27-8, tror jag..

Igår, var jag, Maya, Alex och hans kompis Oliver och fiskade.. Underbart väder, fiskar som nappade, och Maya på ett strålande glatt humör. Wow-faktor..
För mig har det sen Maya föddes varit viktigt att leva som jag gjorde innan hon kom, att få komma ut i skog och mark, fiska, plocka svamp och njuta av tiden, livet, det som känns viktigt för mig.
Det är ofta man får höra att "när man får barn kan man inte göra som man vill".. visst, livet förändras, förändras till någon helt annan vardag.. Det är som man gör det till, det är lite besvärligare, man får ha med sig lite mer grejer men det går och barnen, iaf mina älskar det, båda två.
Just att Maya har sin skada, tänker inte hindra mig för att fortsätta att åka ut till sjön eller havet.

Har Mayas sittskal med mig och OJ, vad hon njuter av att sitta och kolla läget, se en fågel flyga förbi eller som igår, bli helt betagen fascinerad av trollsländorna:)..





Här eldas det!! Fisken som fångats ska grillas.. Första gången i Mayas
liv som hon ser en brasa. Det var kul, även det!!

Idag var hab här på besök, sjukgumnast och logoped, fick ett "talhjälpmedel" som heter "little step by step". Den ska vi träna med mycket. Hon älskar den!!
Har förstått att Maya kommer få svårt med talet och fick det idag bekräftat av logopeden. Men!! Jag tänker kämpa, träna och göra allt som står i min makt för att Maya fixar allt till det bästa..

Den här veckan bor Alex här hos oss. Det blir alltid lite småstruligt när han kommer och han är i en jäkla ålder, REVOLT mot allt känns det som.. Haha.. Så är det och så måste det vara..

Ska se "Family guy" nu, så, gott folk, fortsätt och läs min blogg, fortsätt att kommentera och fortsätt att krama någon just du tycker om.. Livet är ju så mycket mysigare då.. U

fredag 18 september 2009

.. Skuld, tacksamhet och kärlek..

Det är jobbigt att vara själv med Maya, men själva skötseln är inte det som är "jobbigast"..
Visst önskar man att det var någon annan som kunde ta en natt då och då.. som inatt, hon var hemsk, spattig, och snörvlig. Klev upp vid 01.30, och då var hon på ett strålande humör, hahaha, tyckte hon, gud, vad kul det här var då.. så hon låg här i soffan och jollrade medan jag gick i dimman, trötthetsdimman, plocka fram blöjor, värmde välling.. Gav näsdroppar och välling, vilket hon smaskade i sig i en faslig takt. Sen somnade hon, pladask, på mitt bröst och där sov hon som en liten padda resten av nattens timmar och en stund in på morgonen.. Vi vaknade kl 8!!

Det som är påfrestande, är det psykiska, det är besluten man är tvungen att ta.
Ikväll har LSS varit här, från 17-20.. Maya varit förtvivlat ledsen nån timme, men det hade gått bra, LSS tjejen är duktig, behåller sitt lugn och gör bra saker med och för Maya.. Ändock känner jag en enorm skuld för att jag lämnar henne, som jag gör..

Känner en skuld för att jag inte orkar, men vet, att jag måste, för Mayas, Alex och min skull!!
Ska åka och kolla på ett kortis boende här i staden i veckan, men känner ett stort motstånd inför det, ändå har jag arbetat och kämpat för just detta.. Fy, vilka beslut. Sorgen över hela situationen är nästintill omänsklig att hantera själv.
Pratade med LSS idag om just kortis, och mina "önskemål" har varit att Maya skulle vara hos en stödfamilj varannan vecka. Detta verkar ta en evig tid, med familj som ska godkännas, osv..
Nu kanske det blir så att Maya  bor på kortis varannan helg.
 Vet ni, jag kan inte skriva om det, för mina tankar är alldeles för distraherade, förvirrade och mina beslut allt för långt bort!!
Jag behöver råd, jag behöver åsikter och erfarenheter från Er, från vänner, men till slut är det ändå endast jag som har beslutandet i min hand.. Men snälla, ge en förvirrad man, pappa, råd..

Det viktigast är dock, vilken kärlek jag känner för detta lilla liv, min Maya och min stora son Alexander.. En djup tacksamhet finns i min själ att dom finns.. Det är väl så det är, man måste ta beslut, och om det sen blir bra eller dåligt är det bara framtiden som får utvisa, eller hur..??

I veckan ska jag förhoppningsvis gå på en föreläsning "Om att leva med Cp-skada" det ser jag fram emot. Förstår och känner mer och mer vikten av kunskap och insikt i det "nya" liv jag och Maya har framför oss..

Ok, slut för idag, tack för idag.. Hoppas min skrivlust snart är tillbaka och jag åter kan roa er.. Min skaparlust, att teckna, måla modellera är som bortblåst, men kommer kanske tillbaka nu när mörkret får grepp över ljuset igen.. Höst!! Må bra.. U.

torsdag 17 september 2009

GodKväll..

Dagarna går.. Idag har jag haft en jättetuff dag. Rent mentalt utmattande..
Min hjärna är uttömd på tankar, eller rättare sagt är det många tankar därinne i kontoret, som måste sorteras och övervägas..
Om LSS, om kortis.. viktiga beslut för mig och min lilla familj..
Någon som har erfarenhet av kortis (korttidsboende??)..

Kommer skriva mer snart, så håll ut.. Uffes tankar är snart sorterade och kommer nerprintas på denna blogg inom kort.. I Promise you that.. Keep on.. U.

onsdag 16 september 2009

Ska ta Era råd på allvar!!

Angående sömn och en del annat..

vi är trötta, här i stugan..

Må bra, för det gör vi.. U.

Nice Feeling..

En kort stund, ett ögonblick att för alltid spara i hårddisken.. Hjärnan.. När jag vaknade imorse, med tjejer i hela sängen, kändes det som:).. Trodde jag drömde, eller gjorde jag det??
Hm, mådde väldigt bra, ett lugn i mig, som inte infunnit sig på många år..
En pusselbit som föll på plats, en bricka i det stora hela, i mitt liv..

Maya sovit ganska ok inatt, men (alltid dessa men:), hon vrider och vänder på sig, kommer i lustiga obekväma ställningar som hon inte tar sig ur själv! Känner Ni igen det, cp-mammor??
Bad idag.
Hallå!! Vart tar tiden vägen?? Som att åka nerför världens största rutchbana, svopps, så gick den veckan och man är snart i julklappstider..
Idag var badet jätteroligt, oj, vad hon njöt!! Skrattade, såg på mig med samma blick, sa;
-Pappa, pappa, vad det här är kul, kul!!
Visserligen stel som en pinne, dock så sprattlade hon loss ordentligt med benen ibland och en viss avslappning i armarna.. Det blir bättre, allt blir bättre.. Det man tränar på, blir man bra på!!

LSS, kommer snart.. Jag ska iväg några timmar.. Roliga, underbara farmor kommer hit och ikväll ska vi fira Alex, då är det fullt hus ett par timmar.. Kommer Maya gilla..

Nice Feeling.. såna här dagar, mornar och kvällar kan jag lätt bli beroende av.. U:)

tisdag 15 september 2009

.. Kväll ..

Jaha, då var det kväll igen.. En annorlunda dag börjar ta sitt slut..
Sorg och lycka, även de går hand i hand, följer
varandra i slingrande stigar, bland rosor och törnen..
För att läka, för att bejaka, det liv vi lever.
Kanske, följs de åt, för att påminna oss, att stanna upp då och då.. För att livet är NU.
Imorgon vet vi inget om..

Jo, var hos psykolog idag, på habiliteringen.
Just för att prata om Maya och den situationen hon och jag är i, börja rota en del i mina känslor för, inför hennes handikapp, och för att jag ska bli stark och lära mig mer om detta.
Det tror jag är så oändligt viktig, att inte stanna upp i livet, utan fortsätta leva, fortsätta att lära sig mer, inte vara rädd och bli just som jag skrev om igår, inskränkt, isolerad i sin egna lilla sfär..
Gå vidare, och för att kunna göra det, måste man berika sitt sinne, sina kunskapskällor med mer fakta. Både praktiska, ekonomiska men i mitt fall, just nu, få insikt, hitta 100%ig glädje i det jag gör, i det liv jag lever.. Det är för min skull, jag går till psykologen.
Och i förlängningen för Alexanders och Mayas skull. Så de kanske inte en dag behöver säga;
-Vi har inte valt dig som förälder, pappa! Utan säga;
-Vad glada vi är att just Du är vår pappa..

Ska inte sitta här och vara tradig ikväll..
Nu är det påbörjat, och snart ska jag påbörja min väg tillbaks till arbetslivet.. Det, kära läsare:) är en helt annan historia, och skriver väl om den också någongång..

så, Nu fortsätter min kväll.. Ha en bra sådan.. U.

Pust..Pust.. Vilken pärs..

Natten inatt fick jag verkligen ta fram alla krafter jag har, alla ord jag skrivit blev någonslags verklighet..Jag hann med att vara ledsen, lite arg, smått irriterad.. Jag hann med att stå i fönstret med Maya i famnen och berätta att det var NATT!! DÅ SOVER MAN.. Jag hann med Nezeril, byta blöja, ge lite välling och vatten.. Helt enkelt en jävligt vaken natt.. en natt att leva upp till det, till den jag vill vara.
Vilket inte är det allra lättaste, Tänk om jag kunde iaf vara 30 bast och inte snart 43.. Åldern, gott folk, åldern gör sig då påmind.

Klockan 6, då steg vi upp, gjorde mysigt i soffan.. sjöng godmorgonsången och gav välling, såg på nyheterna och hade en mysig stund, men det har vi varje morgon, Maya och jag..

Dom där tre timmarna innan dagis, är ena rackarns envisa timmar, man vet liksom inte vad man ska hitta på. Jag är trött så man tror att de sista timmarna i livet är här.. Men, med några koppar kaffe, gröt och frukt, kommer man på nåt sätt tillbaka in i vardagen, in i ekorrhjulet av rutiner igen..

Benböj på gymet, lasta på ordentligt för att känna att musklerna fick jobba.. Fysisk ansträngning.. Nice, välbehövligt..

Psykologbesök, vilket jag kanske delar med mig av senare, kanske.. Men en fruktansvärd psykisk påfrestning, ansträngning.. inte riktigt lika Nice.. Men för framtiden.. Lika välbehövlig..

Hoppas Ni mår bra, outthere.. I Do.. U.

måndag 14 september 2009

Gränsland!

Gränsen mellan idioti och genialitet är en hårsmån från varandra..

Hm, tänk om det är så, att Maya är allergisk av något.. Snörvlet var ändock lite bättre idag.. Bra!!
Imorse, vaknade hon tidigt, och inatt har hon vaknat hela tiden, har det iaf känts som.
Irritationen, tröttheten och någonslags;
-HALLÅ!!! SOV NU!!
Gränsen till vansinnet är nära, när tröttheten slår en hårt på käften..
 Diskuterade just det med en underbar vän i helgen.. Vi har fantastiska diskussioner, djupa, om livets värderingar..
Ni vet, när man vaknar för 5011e gången och man verkligen känner att, nu orkar jag inte mer.
Det är då!! Man ska ta fram den där goda, underbara känslan man har när barnen är som underbarast, när de skrattar och ser på en med innerlig kärleksfull blick..
Som Maya och jag hade i badet förra onsdagen.
"Mittinattenvredesutbrott" är inget bra, varken för Maya eller mig:))..
Att bryta mönster, i det lilla och i det stora.
Att på natten förvåna den lilla trötta ungen genom att gå upp, hälsa på månen, berätta att alla fåglar sover, att alla kompisar på dagis sover.
Ge lite vatten och framförallt ge av sin kärlek..
Viktigt, viktigt, men ack så svårt.. Inte är jag den bästa, inte gör jag så varje gång det är vakna nätter, men allt som oftast..
Gränser.. Gränsland.. Drömland..

Beslut, avgörande för stunden, för livet..

Läste ett klokt, tänkvärt blogginlägg idag, på Metterillions sida, en mycket läsvärd sådan.
Få inlägg men när de väl kommer är de alltid sjyssta att läsa!! Ni kan länka er dit härifrån..
Inlägget handlade om föräldrar..
Ofta säger man att;
-Vi har inte valt våra föräldrar!!
Men, vi föräldrar har valt våra barn!! Vi har, gjort ett medvetet val att skaffa oss barn och DÅ är det fan i mig vår plikt att uppfostra dem, ge dem kärlek och respekt för de individer de är..
Vi har valt att föra våra gener vidare, visst är det då, vår skyldighet att göra allt vi kan för att de små liven, helt utlämnade till oss, får en barndom att komma ihåg med ljus i sinnet.
En barndom där vi hjälper dem att få självinsikt, självförtroende, en stabil grund att leva deras liv på.. Så vi hjälper evolutionen till att skapa ett samhälle där godhet är en självklarhet, där våra barnbarn ger deras barn en lika fin start på livet som vi gav våra..

Människan har på sisådär, 100 år (indusrialismen), skapat en värld som håller på att gå under, av utsläpp, av krig, av svält.. Orättvisor som får en att undra, vad vi är för släkte egentligen..
Visst är vi smartare än så, visst borde vi, om vi anstränger oss lite klara av det här..
Gränser.. Gränsland.. Uppnåliga Utopier..

Att be en medmänniska om hjälp.. Om råd..
För bara några veckor sedan hade jag fastnat, fastnat i min egna sorg. Jag kände en hopplöshet, var ledsen och ensam. Då, tog jag kontakt med andra föräldrar med cp-skadade barn.. Jag var inte längre ensam.. Gemenskap är viktigt!!
Tror att det är så, att isolering är en otäck demon som får människan att göra galenskap..
Att samtala, att berätta för en god vän, att NU orkar jag inte mer.. Vänskap är viktigt!!

Att förlåta, gå vidare, att våga leva det liv Du verkligen vill, att värdera det som är bra för just dig..
Att ge och att få.. Ömhet, kärlek och lära sig att inskränkthet är av ondo.. Öppna sinnet, förstå ens medmänniskor..

Haha.. Nu låter jag som en riktig präktig och klok typ..
Galenskap och klokhet ligger i varandras händer..
Jag har dessa grundvärderingar, jag försöker leva efter dem..
Sen är inte jag bättre, än att jag kan bli vansinnig, horn växer i pannan när jag t ex kör bil, eller om jag står i matkön och är stressad, har en gnällig unge i bärselen, Stress är bra, om det är en stress man kan hantera.

Imorgon ska jag träffa en psykolog på habiliteringen, samtala om den sorg, som följer av att Maya är handikappad, att hon inte är som de flesta andra barn. Vi får se om det är något jag kan få ut nåt bra av.. Tror ändå, att den bästa hjälp man kan få, är den man får av de som har erfarenhet av liknande upplevelser.. Och det kanske det allra viktigaste.. Maya är min Maya, unik, underbar och älskad, så älskad för den hon ÄR..

Krama varandra, bråka lite då och då.. Men kramas, och låt alltid kärleken till livet och varandra gå segrande ur bråket.. Love, peace and understanding.. Thats Nice.. U.

söndag 13 september 2009

Snörvel..

I´m back, I will always come back..
Söndagkväll.. en skön, rolig och underbar helg är slut.. I minnet för alltid bevarad..
Och tävlingen vi har gick lite sådär för mig.. Måste skärpa till mig snart..

Är faktiskt helt uttömd, på tankar, eller rättare sagt på ord. Vet inte vad jag ska skriva om..
Era kommentarer, Tack för dom.. Kul!!
Någon ville att jag skulle lägga upp ett fotoalbum:).. Men, hur gör jag det??
Skaffa mig dator i maj, tror jag, har aldrig haft något som helst intresse för detta, att surfa omkring på nätet, chatta, och vad man nu kan göra.
Internet är en enorm informationskälla, ibland oändlig så det blir svårt att greppa, för mycket information..
Samt, jag gillar att läsa, känslan att sitta med ett uppslagsverk, eller någon annan bok.. Att skriva för hand är också en häftig, utvecklande känsla.. Men, det är ju nästintill förhistoriskt snart, att skriva ett brev, stoppa ner i kuvert och fästa ett frimärke och ta sig en promenad till den gula postlådan.. Posta det, med någonslags ivrig längtan på svar..
Om det är så, att Ni gillar mina foton, så ska jag självklart lära mig hur man lägger upp ett album.. Hmm.. Nån som vill lära mig?? Datakunskap..
Jag kan en massa andra tricks och gillar skapande med händer, gillar vackra ting, annorlunda ting, goda ting, god mat.. Men datorn och jag är inte riktigt vänner.. Än!!

Skjutsade ju Alex i fredags, till deras kanot. De hade sedan paddlat uppströms (påminner mig om en bra film, "Den sista färden"..) och slagit upp tält och gjort sig ett läger.. fiskat, och troligtvis skrattat och mått prima.
Jag var där med proviant igår eftermiddag.. Tog med rökt makrill, grillad kyckling, potatissallad, krabba, ostbågar, cocacola.. Längtade tillbaka, till den tid man själv var i den åldern, friheten den kravlösa tillvaron.. Men allt har sin tid.. Även den var full av kval, val och ett sökande efter "vem är jag"..

Någon frågade i en kommentar om jag inte ens kan ta mig en pilsner? Jovisst, KAN kan jag.. Men sedan vet jag inte vad den kan ge för konsekvenser. Jag dricker inte ens lättöl, vill inte riskera något, att få smak för det..

Maya har varit på ett underbart humör, att vara hos farmor är jättekul, och att det var gäst här idag, och brorsan hemma på middag var en riktig höjdare.. Hon är en liten social krabat, mitt troll, min pärla..
Men, hon blir så förbaskat snörvlig på kvällarna, och då blir det svårigheter att suga på nappen.. Det blir liksom stopp i näsan och svårt att andas genom mun när man samtidigt vill tutta på nappen, för det är toppengott.. ska ta upp det med vår läkare, för hon är nästan snörvlig varje kväll.. Täppt i näsan..

Trevligt, att må bra.. För det gör jag, Maya och Alex.. Mår och har det bra.. Ödmjuk inför framtiden, har bra vibbar om det som komma skall..
Kramas, och ta hand om varandra.. Det behöver denna värld, vi, homs sapiens, behöver det.. För att inte ondskan ska vinna.. SovGott.. U.

lördag 12 september 2009

Lördag..

Idag skriver jag några rader.. Får besök och ska bjuda på lite käk, så jag har annat att göra än att här sitta:)..

Ja, det är svårare att sluta med droger än att sluta röka, iaf för mig.. ska skriva mer ingående om det i något inlägg.. I Promise..
Kul, med era kommentarer, kul att Ni läser min blogg..

Maya mår förträffligt, liksom jag..

Ha det bra, och lev väl.. U

fredag 11 september 2009

Mod..

Mod att våga!!
Våga leva det liv vi lever.. Kraft och ork, hämtar jag ifrån min träning och meditation..
Jag får energi från den högre makt jag tror på, något som är större än mig själv, något jag kan hålla fast vid när det blåser storm runt mig..
När mina tankar försvinner iväg och djävulen på axeln knackar på.. Han som påminner mig om att det finns en annan väg.. Liksom;

-Uffe, hallå, en grogg på fredagkvällen.. Några pilsner kanske? Kalla, goda, Carlsberg Hof..
Mmm, tänk dig.. så kan du mecka till en liten holk.. Maya sover ju.. Vad kan det göra för skada.. Kom igen nu då..Var har Uffe partaj tagit vägen??
Nej tack!!! Jag har lagt om rodret, jag lever ett annat liv nu.. Där jag tar ansvar för mitt liv, för ditt och mina barns.. Wow.. Det finns inget som kan ändra på det nu!! När suget blir påtagligt, tänker jag på mina vänner, som tror på mig och som stöttar mig.
Jag tänker på Er som läser min blogg, som verkar gilla det jag skriver.. Jag tänker på Alex och Maya, men vet Ni..?? Mest av allt tänker jag på mig själv, för om inte jag mår bra, kan jag inte, orkar jag inte ta hand om det livet vi lever.. Jag mår förträffligt..

Skjutsade min son och två av hans polare till deras kanot förut.. Tält, packning, sovsäckar, fiskeprylar..
De ska tälta någonstans utefter ån hela helgen.
-Var har ni ölen, frågade jag?
-Vi har inga sa dom!!
Hmm.. Är det så, jag har mina egna minnen om tälthelger, då ölen flödade och haschröken låg som en dimma i tältet.. Men, ok.. Jag litar på dom och har stadig kontakt med dem över sms och tele samtal..
Häftigt är det, att mitt stora intresse, fisket, har lockat dom så pass att de väljer det före att vara på stan och festa.. Haft med dem på fiske sen dom var små, små parvlar..

Så, nu ska jag njuta av fredagskvällen, i ensamhet.. med mitt ritblock och min fantasi..

Ha en skön kväll.. U.

torsdag 10 september 2009

Hjärnbrist..

Ikväll är det så.. Tomt i pallet!! Känns som hjärnan tömts på alla tankar, det är liksom endast ett svagt
brus, som då och då ökar..
Tror det är Kalle Bostons o Bagarns prat, prat, prat.. som har kollapsat mina hjärnhalvor, likt en frontalkrock..

Ge mig råd!!
Vissa kvällar somnar Maya, och sover i sin säng, vaknar till nångång ibland och nöjer sig med att få nappen igen och att man vyssjar en stund sen sover hon där, helnöjd med det, till tidig morgontimma..
Ikväll, är inte en sån kväll!! Hon vaknar till direkt när jag lägger henne i sin säng och blir jätteledsen,
ska jag "kämpa" på och envisas med att lägga henne i sin säng??
Eller ska jag låta henne sova här i soffan, där hon nu ligger och sover och småsnarkar:)..
Oh, varför blir det inte rutiner på kvällar och nätter.. Är så trött, och vill ha lite tid för mig själv på kvällarna.. Räknar till 100, 100 gånger, minst..
Ni vet, man lägger ner henne, går ut ur rummet och då!! AHHahhaa, skrik och gråt.. Man går in igen och säger;
-shh, pappa är här, såja..
Stoppar in nappen, sjunger "Blinka lilla stjärna.." vaggar, och klappar taktfast hennes rygg.. så smyger man ut, kommer till hallen, sätter sig i soffan, blundar och pustar ut..
Då!! Ahhaahha, samma skrik, samma gråt.. När man gjort den proceduren ett antal gånger, önskar man sig verkligen långt bort..
Nu får hon ligga där, i soffan, medan jag och brorsan kollar Simpson och Family Guy..

Pust.. Stön och stånk.. But Still, I love It.. I love her and I love U..

Allt har sin tid, och min är Nu.. Den var då, och jag vet att den är sen.. Behärska Det och Njuut.. U.

snabbis nr 3..

..Hmm.. 13-5.. Måste snart göra något åt det resultatet.. Vinnarinstinkten pockar på min uppmärksamhet.. Efter helgen.. men, med min ödmjukhet:)) kanske det står 21-8, vem vet..
Hoppas matchen pågår länge till.. Haha..

Snabbisar borde man ha lite oftare..

Varit på Ulrika marknad.. Oj, vad människor..överallt, stånd..med godis, korv, strumpor, ost, loppis, godis igen, langos, munkar, korv igen 5 för 100, sex för 50.. Ett virrvarr, med säljande och köpande. Stressigt, men trevligt..

Snart kommer AnnaMaria, då ska jag passa på att.. ..Just det, städa, diska och kolla upp tvättid.. Måste ju ha sängkläderna i gott skick.. Who knows.. I got a nice feeling inside..!!

Maya sitter nu hos sin datorspelande bror, tittar storögt, ömsom på han, ömsom på skärmen..
Det ska börjas i tid..
Maya och jag sticker ut till sjön sen, fiskar, är, plockar kanske en svamp eller två..
Vädret är underbart.. Passa på och njut, av den svenska sommarens sista värme.. Snart viner höststormarna och vi kan krypa ihop, under en filt och se "Sagan om Ringen" igen.. U.

.. Klargörande..

Har fått Nexium för Mayas mage, sura uppstötningar.. Reflux, kallas det..

Självklart, har inte leksakerna med rikedom att göra. Det blev lite fel där i min text.. Ibland kommer mina tankar slag i slag och jag skriver utan att tänka till:)..
Eftersom jag är en kreativ människa så gör jag en del leksaker, även bilder som pryder Mayas rum, i taket och väggarna.. Ska fotografera det, och visa upp..
Jag har absolut inte något emot rikedom, men man får inte glömma den rikedom vi människor fått fördelen att ha.. Kunna ge, hjälpa och älska..

Idag åker jag på marknad.. Ska njuta av dagen.. U.

onsdag 9 september 2009

..Födelsedag..

Maya o Jag.. Kul med solbrillor..

Jaha, då var det bara ett år kvar, tills sonen blir myndig, och man har ännu mindre att säga till om:))..
17 år.. wow!!
Blir sjysst middag hemma, med några polare.. Det är beställt pasta med hummersås, skaldjur o ärtor.. Jag ska natta Maya, sen dra på mig förklädet och inta köket..

Efter födelsedagsmorgon, kaffe, presenter..
Begav sig Maya o jag mot poolen. bassängträning idag, det är så skönt, jag njuter lika mycket som alla andra barnen:)..
Kommer Ni ihåg, förra veckans bassängdag?
Hur Maya var jätteledsen innan, i omklädningsrummet, i duschen..
Jag sa att jag skulle göra något åt det!
Ja, jag bevisade att en man visst kan göra två saker samtidigt.. Eftersom, jag vill att Maya ska känna trygghet innan badet, klädde jag om+henne, och höll henne i famnen hela tiden, Det Ni!!.. Lite, lite läskigt var det att duscha, men annars.. Ingen gråt!!
Så när vi klev i poolen, var det en sprallig, glad o nyfiken liten tjej jag hade tätt, tätt intill mitt bröst:)..
Idag klingade hennes skratt, idag var det kul..
Det är dom där stunderna, då man hör hennes underbara skratt, då hon ser mig i ögonen med sina underbart fina och liksom säger;
-Pappa, vad kul vi har det!!
Det är då, alla jobbiga stunder, alla vakna nätter, de tillfällen man känner att, nu, nu orkar jag inte mer..
Dessa är som bortblåsta, blir endast suddiga minnesbilder, det är då man vet, hjärtat fylls av innerlig kärlek av en djup tacksamhet, att hon är min.. Lilla Maya Maria..
Oj, vad jag älskar henne..
Åkte och kollade leksaker på en gigantisk leksaksbutik, Maya blev knäpptyst och tittade sig omkring med stora nyfikna ögon..
-Var är vi, pappa, varför, varför har vi aldrig varit här förut??
Köpte inget, men ska, måste söka lite fonder först.. Hmm..
Ligger rikedom i materialistiska ting, eller i att älska livet??
Njuta av det, leva det, insupa naturens dofter, känna årstiderna komma och gå, ge av sig själv, ge den man har kär sitt hjärta och själ..
Jag vet, vad jag tycker.
Men i dagens samhälle, kanske det är rikedom att äga ting..
Var hos vänner på Federal. Alex pierca sig, hmm.. Lägger in några kort på dom..arbetarna på Federal..
Nu har jag lagat födelsedagsmiddag och grabbarna har käkat, undrar om det blev något över till mig..
I Love It, love, love, Life of U.. Love to breath, love to love..
Det är ju egentligen bara väldigt praktiskt allt annat, disk, tvätt, dammsugning, vakna nätter, matlagning, handla, duscha, blöjbyte, torka kräks, stoppa in napp, ha duster med tonåring.. Det är då man vet.. Att man njuter av allt annat så mycket mer..
Lägg pusslet när livet är, för sen är det alldeles för sent.
SovGott U..





Lokal information!!

.. Lokalen är öppen för alla, mellan 09.00-15.00, vardagar.. Ibland är den stängd pga andra aktiviteter, såsom imorgon då vi åker till Ulrika Marknad.. Adress är: Badhusgatan 1 (hörnet av badhus/repslagargatan), Linköping.. Om det är någon som vill följa med, men tycker det är "jobbigt" att gå själv första gången, ställer jag upp och följer med!! Det är ett bra sätt att komma ifrån, och bryta dåliga ovanor.. U.

tisdag 8 september 2009

.. Råttbesök..

Stod i en butik idag, och pratade med kompisar som där arbetar.. då, mitt på dagen kommer det en råtta och spatserar in.. Tar helt enkelt stora entrén.. Haha.. vilken liten modig en.. dödens död mötte han..eller hon.. Tyvärr, stackars lilla råtta!

Har varit en stressig dag, men en ganska bra dag.. Maya trivs på dagis.. Jag har tränat och varit på Lokalen, ett ställe där människor som vill bort från ett missbruk träffs, ser på tv, spelar biljard, men framförallt snackar vi..
Om det som varit och det som är.. En god vän, sa;
-Dit vill jag följa med nångång, det låter kul.. lite som ett zoo..haha.. visst, ibland så, är det ett och annat original där.. Bland annat jag.. Alfahannen..

AnnaMaria (LSS), var här i ett par timmar idag.
Då hann jag och Alex städa hans rum!!
Vilken röra, och vilka överraskningar man hittade. Hmm.. Jag fann i vilket fall, källan till den lukt som härjat därinne ett tag. Det var bra, men inte så jäkla trevligt..
Uja, att ha en 17 åring hemma, är nice.. men, vilket humör, och att städa, trodde han skulle dö av tristess, eller iaf slå ihop och aldrig mer orka röra sig..

Vad kan man begära av LSS? Jag är ovan vid att ha den här avlastningen, men det är skönt att hon är här, några timmar i veckan.
Nästa gång ska jag inte städa, men det måste jag också hinna med..
Ska livet vara så här? Gå upp, fixa frukost, välling, gröt, mata, äta, diska, iväg..
Komma hem, laga mat, äta, mata, leka, städa, diska, byta blöja.. Natta, vara helt slut när man äntligen får den där tiden för sig själv..
Någon sa;
-Jag har det för bra, jag har det tråkigt då!! Livet är för enkelt att leva.. Hmm..
Undrar om hon och jag ska byta liv, en dag eller två??
Något ligger det i vad hon säger, det är viktigt att berika livet, att lyssna, vara lyhörd och liksom känna när vinden vänder, för att då kunna ge av sig själv. Överraska den man har kär, mitt i den tråkiga vardagen.

Vet ni, nu, kom höjden av lathet!! Alex fråga;
-Pappa, kan du göra mig en tjänst?
-Ja, vad, min son? sa jag(Ungefär:)
-Kan du baka en snus till mig och sen ge den till mig?
-Va? Varför? sa jag, förvånat..
-För att jag är trött, orkar inte! Sa han..

Måste vara höjden av lathet!! Eller hur?

Ska umgås med Alex nu, passa på när Maya, den lilla Skruttan sover, snart vaknar hon igen.. Alltid, nästan, efter en timmes sömn.. då är det dags att lägga henne tillrätta och nynna en sång:

Imse vimse spindel
Klättra upp för trån
ner faller snön
och spindel jäveln
dog!!
Upp stiger solen
smälter bort all snö, men..
imse vimse spindel
klättrar inte mer..

Haha.. Ni tror väl jag är en elak jäkel, men denna lilla visa (originalversionen, alltså) har jag nog sjungit 5000 ggr och är evigt trött på den.. Självklart, sjunger jag visor för Maya och lika självklart sjunger jag den vanliga versionen för henne..
Lev väl, krama Era barn, de är det viktigaste vi har och värda all den kärlek vi kan ge.. U.

Åter igen en snabbis..

För tiden räcker inte till. När ska man få tid??? Till att läsa, skriva, skapa min konst, älska med en kvinna, i lugn och ro..HAHA.. Till att åka på fiske med sonen..
Hm, sonen, just det.. Han den lilla blir 17 bast imorrn.. Wow.. Då förstår man hur jäkla fort tiden går, o ju äldre man blir, ju fortare går den.. Tiden.. Snart snabbspolar vi, tills bandet tar slut..
Var inne på cpmammans sjyssta blogg, läs den!! Hon berättade om hur hennes far och hon hade musiken gemensamt.. Det är något Alex och jag har också.. Han började lyssna på David bowie, Lou reed, Neil young vid 8-9 års ålder, måste vara ganska ovanligt.. Har varit med på massor konserter.. Det är coolt, det är bra!! Musik föder troget sina konstnärer.. så, man kanske ska ner och köpa nån sjysst gammal platta till han.. och kopiera upp några 500hundringar, för det är dåligt med cash i Uffes ficka..

Blev en sen kväll igår.. Eftersom Maya tyckte det var kul med kvällsbesök.. blev det ju "vuxentid" sent, i mörkret av skenet av stearinljusen såg vi på varandra.. Och Njöt..
Hoppas Ni mår bra.. I do.. U.

måndag 7 september 2009

Trosa..

.. Jaha, idag var jag "barnfri", från tidig morgon till sen eftermiddag..
Har varit i Vagnhärad och Trosa och hjälpt en polare.. Han och jag börjar bli ganska tjenis med varandra.
För sisådär ganska exakt 36 år sedan stod jag med min mamma, på en skolgård, vid en för mig ny skola och ny klass att börja i.. då, dök det helt plötsligt upp en pojke, med rött hår, fräknar och ett stort smile på läpparna och sa;
-Hej, vem är Du??
Sen dess har det varit min bästa vän, vi har gått i skolan ihop, vi har gjort otaliga fiskeresor, skrattat så tårarna runnit, druckit öl, varit i final i ölhävningstävlingar, gjort bort oss, minnena med Micke, är, oförglömliga.. De kräver några kapitel, vi har så roligt ihop, vi känner varandra rätt så väl vid det här laget.. En vän, som alltid har ställt upp..

När jag kom hem, var Maya på ett alldeles strålande humör.. Farmor och hon hade det så roligt, ett kramdjur, var föremål för detta..
Sixten har han blivit döpt till och Maya skrattade så hon kiknade..
Tror ni kan förstå min lättnad, att kunna känna den här tryggheten som finns när farmor är här. Maya och hon, vilken fröjd att se deras nära relationer, deras kärlek..

Det är ju så häftigt, att ha barn!!!
Dom gör dagarna och kvällar, nätter till nåt helt annat än vad man tror de ska bli.. flummigt?? Ja, men ni vet.. Innan ungjäkeln:) kom, var allt så enkelt, man vaknade, steg upp, åt frukost, åkte till jobbet, jobba, jobba, lunch, jobba, jobba. Hem. Livet var enkelspårigt, livet gick som på räls..
Nu, kan man aldrig riktigt vara säker på vad som skall komma om en stund..
Maya, har varit som en klocka, våra rutiner har verkligen blivit just rutiner. Bland annat, så har hon somnat gott, varje kväll i flera veckor. Välling vid 7, sovit halv 8..
Ikväll, besök till mig, lite pirrigt, förväntansfullt.. En nice stund, "vuxentid", länge sen.. Då!!
får Maya för sig, aha, ikväll ska jag vara vaken!! Ikväll vill jag inte alls sova.
Varför??

Det är kul med alla era kommentarer, stöd..
Det ger mig än mer råg i ryggen, det ger mig än mer ork och känner mig just nu så full av energi och glädje över Maya, mig, Dig..
En stolthet börjar smyga in i mitt sinne, att jag fixat allt detta, att jag faktiskt har tagit mig hit, att jag har skapat en trygghet i Maya..
Jag ska fortsätta med det, samt kämpa för Mayas rätt till ett värdigt liv, för allas rätt till värdighet, trygghet och att människor ska få känna kärlek..
Bekämpa denna ondska som lurar runt varje hörn, sprids som en löpeld runt om i världen..
Jag ska göra mitt bästa för att Maya ska växa upp, och känna att hon är bra, få hennes självförtroende växa och gro..

Nu sover mitt ben, det kanske är ett tecken på att även resten av min kropp vill sova..

Vad skönt det är, att veta att det inte bara är jag som har en unge med hård mage, eller att ni också har haft en del sovproblem..Haha.. Det där, som du cpmamman berättar om reflux, nu har jag börjat ge Maya en medicin som heter Nexium, den verkar funka.. det är skönt.. Bra!!

Nu skriver jag , för skrivandet skull.. då, är det dags att säga, gonatt, vänner.. Nu sover hela jag snart.. och inatt kommer jag drömma sköna drömmar.. Om en vacker kvinna, kanske:)..
lev väl.. U.

söndag 6 september 2009

.. Lovade!!

Min son, att lägga ut hans och Olivers nyinspelade "film".. Hahaha!! Lover Er, att de är två helt ok killar, som i sina hjärtan inte har några som helst fördomar mot människor med annan sexuell läggning eller härkomst. Detta är endast ren och skär satir..

Så här är det..

Jag är ensam pappa, jag har hela den dagliga skötseln av Maya, samt den juridiska vårdnaden!!
Alexander har en mamma, en underbar sådan, lite tjatig ibland, men annars är hon kanon:)..
Jag känner många människor, väldigt många, de vänner jag har är riktiga vänner som ställer upp i ur och skur.
Jag har en kvinna i mitt liv, men vi har bestämt att tills vidare ha den relation vi har idag, det trivs vi med.. Vissa dagar är jag helt slutkörd, då kommer min sorg, min gråt.. Men!!
Jag mår utmärkt, förträffligt, finemang, och idag, efter samtal med vän mår jag ännu bättre!!


Tack för Era kommentarer, och råd angående vårdbidrag. Ska börja skriva upp vad jag gör med Maya.. Hur är det med era barn? Sover dom bra på nätterna? Har dom haft problem med hård avföring.. Jag använder mig av resulax varannan dag.. Har nu fått en medicin som heter, movicol, tror jag.. Någon med erfarehet av denna??

Farmor här nu, jag ska hjälpa en god vän imorgon, i Trosa, så jag blir borta hela dagen.. That´s nice!! But.. You, my friend, I miss you.. U.

1/2 vårdbidrag!!

Inatt när jag lade Maya tillrätta för 15e gången, kändes det som.. När jag stoppade in nappen i munnen för 30e gången.. då sände jag en tanke (o den var inte av godo) till försäkringskassan.. som har beslutat om halvt vårdbidrag, Maya kräver inte mycket mer skötsel än ett barn utan funktionshinder, anser dom..
Lägg flera nappar i hennes säng, så får hon kanske tag i nån av dem, sa en person till mig.
Ja, jag kan ju lägga dit 1000 nappar, hon klarar ju inte att ta händerna till mun (jo, faktiskt börjar hon så smått fixa det, men inte med något i handen, då blir hon spastisk)!!
Vilka dumheter, en del kläcker.. Ändock hade jag precis suttit och talat om för denna person vilka "problem" Maya har..
En annan sak jag får höra av personer är;
-Maya är så söt, du ska se att det läker och hon blir bra..
Jaha, bara för att hon är söt, då, eller? Tänk om hon varit "ful", hade det då blivit värre??
Inser självfallet att dessa människor vill vara snälla, samt har väldigt svårt att hantera detta med att människor faktiskt kan vara annorlunda.. Besökt mormor idag, hon är lycklig över sitt lilla barnbarn, och fast Maya och jag inte har någon kontakt med Mayas mamma, är det viktigt att Maya får träffa sin mormor! Ska på barnkalas, sen, kusin Matilda fyller 9 år, jippi och GrRaTtis Kusin Askul..:))..
Lev väl, gott folk.. U

lördag 5 september 2009

Lördag, Möte och kyrkbesök..

De senaste lördagarna har Maya och jag varit på stan, tagit en fika med glass, och Maya somnat när mötet börjat..
Så blev det inte idag, eftersom AnnaMaria (LSS), kom hit vid 11.30..
Jag var på möte själv!! Mitt första NA-möte en lördag, själv, på mycket länge..
Så skönt!! Så välbehövligt..
Den tryggheten jag känner bland dessa människor är så pass påtaglig att jag närapå kan ta på den.
Det är häftigt, och jag är säker på att detta koncept är mycket bra, att en beroende hjälper en annan!
Liksom vi föräldrar med handikappade barn, hjälper, stödjer och finns för varandra, för vem kan bättre hjälpa än de som har något konkret att komma med samt har samma erfarenhet, upplevelser och kunskap?

Maya blev såå ledsen när jag gick, och hade varit ledsen ett tag, vägrade äta:), men AnnaMaria är duktig och cool, dom tog en promenad..
Bra, med handlingskraftiga människor, bra med människor som klarar sig själva..
Sånt gillar jag!! Troligtvis för att jag själv är en överlevare, konstnär, van vid att fixa de svåraste situationer..

Ledsen när jag gick, desto gladare när jag kom hem..

Vi åkte till Borensberg, marknad där idag.
Oj, vad människor!! Oj, vad dom tittar, på mig, på Maya.. Nu börjar jag märka att de tittar och undrar, vad det är för "fel" på denna lilla unge.. Men, jag börjar alltmer strunta i det. Känner enbart stolthet för att Maya är min Maya!!

Alldeles för mycket folk, för att skönt kunna promenera och koppla av, och saknade min vän, saknade henne så mycket..
Efter en mysig kopp kaffe med mamma/farmor, åkte vi hem.
Lagade jättegod lördagsmiddag.. lyxig, förföriskt god.. fisk, torskrygg, med parmesansås, pressad potatis.. Mmm.. du skulle ha smakat!! Maya älskar det, åt MASSOR!!

Tog sen en lång promenad.. Glass i domkyrkoparken.. så gick vi på helgmålsbön!!
Vilken frid, vilken ro det ger.. Tid för meditation..
Jag är en man, som förvirrat sökt livets mening, och undrat många gånger;
-Vem är jag?
-Vad är meningen med allt det här, livet, födseln, döden..
-Varför finns denna ondska i världen?
-Varför kan vi inte förlåta och göra avbön inför varandra, med sanna ambitioner?
Jag börjar finna svaret på "Vem jag är".. I am that I am..
Det är skönt att tro, att tro på något som är större än mig själv, på något som jag inte kan förändra, på något som kan ge mig insikt och som kan ge mig sinnesro..

Gud behöver ju faktiskt inte vara EN gubbe som sitter på ett moln och är allsmäktig, eller?? Tänk, om Gud är kvinna, haha, vad förvånade många skulle bli..

Nu, Maya sover.. Jag mår bra. Gårdagens virriga dag är borta, jag står på fast mark igen, och jag är lycklig.. För att Ni finns, därute och framförallt att just DU finns, tyvärr inte hos mig för tillfället, men Du finns och du tänker nog en och annan tanke på mig.. SovGott, och glöm inte.. Kramas, skratta och det är bättre att vara storsint än långsint.. U.

Maya och jag bäddar..

..hmm..

..Plagiat och citat har helt olika betydelser;
Plagiat=Litterär el konstnärlig stöld.
Citat/Citera=Ordagrant anföra avsnitt eller ord ur skrift, gärna med en hänvisning till upphovsman..
Men ta inte så hårt på det.. Självklart kan inte alla ha förmågan att finna ord.. Men att rakt av plagiera, är trist.. O Fusk..

Good Morning..

.. Imorse, för en stund sen alltså, när vi vaknade Maya och jag.. Hade jag så ont i min axel, att jag inte kunde röra den, inte lyfta armen, inte bära Maya.. Blev blöjbyte och välling stund i sängen.. Nu börjar det släppa, den där elaka värken.. Men jag klagar inte, finns de som har det värr, tror jag! Det gäller att vara positiv, värma upp arm och axel.. Så funkar det igen.. haha..
Nu är det en del städning som gäller för Maya och mig.. Ni vet, det jag strunta i igår, är det knappast nån annan som gjort!!
Ha en bra dag.. O Njut av livet.. Stressa inte.. U.

fredag 4 september 2009

..Träning, läkarbesök och trassel..

Uha, vilken dag.. Träningen gick bra, visserligen ingen bänkpress, men testa lite hur mycket jag tappat i styrka i hantelpress.. Inte var det mycket, men mina ambitioner med träningen är liksom inte som dom var för 20 år sedan.. Skönt, tycker jag att pressa, svettas och få kroppens egna endorfiner att frodas..

Var hos läkaren med Maya, det var på hennes egentliga sovtid, så hon var inte på sitt bästa humör.
Allt var ok, oron som bvc sköterskan gav mig (de är snälla de där bvc-damerna, men sätter griller i huvudet på en) angående Mayas huvudomfång var obefogad.
Hon växer knappt, men så är det, hon är en liten glad tjej, hon växer i sin takt.. Är kanske lite som farsan sin, struntar i konventionerna, och kör sitt egna race..haha..
Dessa viktkurvor, som de går efter, de kan få en att bli tokig!!
Våran läkare Peter Widhe, underbar, fantastisk.. Engagerad, hjälpsam och kunnig, vad skönt det är när man möter människor som han..
En av mina teckningar, en av de otäcka, roliga att göra:)), var längesedan nu, jag hade ork och fantasi för att sitta vid ritbordet, men den kommer tillbaka igen, skaparlusten!!

Maya, somnade i bilen på väg hem från sjukan, jag försökte hålla henne vaken, men ögonlocken var alltför tunga och så sov hon, fem minuter hemifrån.. Sov nån timme i soffan, men det är så, med Maya.. Att om rutinerna bryts, blir hon ledsen och det var hon när hon vaknade.. Fy.. helt otröstlig, det ända som fick henne lite glad var "Imse vimse spindel" från youtube:)..

Det var då Gud blev för upptagen och övergav mig för en stund.. Tålamodet tröt, mat skulle lagas, disk diskas, tvätt sorteras.. Det är så, man är inte enbart en ensam pappa, man är ensam i hushållet också.. Tror nog att det är det som är mest tröttande, att sköta om allt, samtidigt som man ska ge barnen tid.. NI vet..
Diskade en del, skalade potatis och korv (lägg korv i frysen, går utmärkt att skala av skinnet med potatisskalare då!!), sen lade jag tvätten på ett stort lakan och knöt ihop till en säck..
Maya i bärsele, säck på rygg och trapporna ner.. Då!! tappade jag säckjäveln, strumpor, kalsonger, jeans, barnkläder..överallt.. Maya gnällig, ledsen.. Jag lätt irriterad, men det är bara en sak som gäller i det läget.. gilla det!!
Tvätten kom till slut in i maskin, Maya fick sin mat, AnnaMaria kom hit (från LSS), och jag fick en timme för mig själv, tog en kaffe och cig med en vän.. Skönt!!
Var precis det jag behövde, för när jag kom tillbaka var jag lugn igen..

Fredagkväll, Maya sover, jag har lägenheten full med tvätt, för det är självklart.. Torktumlaren hade gått sönder, men ok, kan det hända mer nu?? Jag tänker inte göra något mer idag, inte diska färdigt, inte vika den torra tvätten, inte, inte..!!

Tänkt på en annan sak.. Plagiat, är trist!! När människor inte hittar egna ord eller åsikter.. Nu kanske jag är kryptisk, but so fucking what..

Godnatt, alla NI som läser detta, imorgon är en annan dag.. då, har nog Gud tid igen.. U.



KUNSKAP ÄR MACKT!!

Morgon!

.. Imorse var det en sån där morgon, då jag trodde att tröttheten aldrig mer, någonsin skulle gå över!!
Även Maya var trött, vi vaknade vid 6, låg och pratade om denna morgon och att vi kanske skulle ta och äta lite välling, byta blöja och sen sova en stund igen.. Hm..
Upp, med täcke och mysfilt och packade ner oss i soffan. Fiske på TV, en varm liten kelig unge på bröstet, som somnade.. Täcket, värmen, jag blundade och försvann in i drömland.. Vaknade 8.. Hahaha.. Va skönt..
Idag ska vi till läkaren, ska bli skönt att prata med honom om Mayas huvudomfång, vilket inte har vuxit något de senaste 6 månaderna! Vet inte riktigt hur jag ska orka om det är något mer, men, livet ger kraft, NI, med Era kommentarer och stödjande ord ger ork.. Och Du, min underbara vän, du ger allt.. Hoppas Du förstår hur mycket Du betyder för mig.. Våra samtal, möten.. Dina kloka ord, dina tankar:).. Du är kanon!!
Nu väntar gymet en stund.. Bänkpress istället för nervpress.. U.

torsdag 3 september 2009

Bilder..

Alex!! Där han och jag trivs som bäst, på sjön, bland gäddor och havsörn..
så, trivs vi ju, förståss, med en vacker kvinna vid vår sida:))!!
Maya i sin stol, får om några veckor en ny, förhoppningsvis bättre..
Hon kämpar, den lilla hjälten, med att ta leksakerna, en dag lyckas hon..
Ge aldrig upp !!



Är med pappa och lagar mat.. Fisk o potatis, en höjdare, namnam,
tycker hon.. Här sitter hon i det "sittskal" som ortopedtekniska gjort..
En del modifieringar krävs dock för att det ska bli än bättre!

Kvalité..

Maya, kollar in hur man ska göra med armarna!!

.. en sån dag har det varit idag, kvalitétstid.. Med vän, som har goda ideal, klok, och ett skarpt tänkande intellekt..
Har fått en del kommentarer, vilket jag tycker är stimulerande, får en del att skriva om! Dessutom fick jag ett mail från cpmamman, med goda råd och tips. Tack!

Ok, Ni som rådde mig att ge Maya fibrer, gör det till viss del, men ska tänka på det och ge lite mer.
Tyvärr äter Maya dåligt, hon vill helt enkelt inte. Hon är som sin far, en gourmét, men har problem med att tugga och svälja, har förstått att en del med Mayas handikapp kan få det..
Benträning, sprattel, ut och cykla, det leker vi varje dag, och så får hon massage av mig några kvällar i veckan. Det gillar hon.

Maya föddes den 28/2 -08, det var en snabb förlossning för att vara första gången.
Det tog egentligen bara 2-3 timmar. Redan den första natten, märktes det att Mayas mamma inte var sig själv, hon stötte ifrån sig Maya..
Så är det, det är hemskt, och inget jag varken behöver eller vill skriva om. Men, det var därför jag blev själv, och skött om Maya, med allt vad det innebär helt själv.
Ni vet, matning, bvc, påklädning.. De första månaderna gick jag som i dvala för Maya vaknade flera gånger per natt och var så förtvivlat ledsen. Det där med att vakna, har fortsatt, jag har inte sovit en hel natt, på den här tiden.. Jo, kanske nån, men inte är det många, går att räkna på händernas tio fingrar. Det har varit och är, jävligt, jobbigt.

Men, just att sköta om, den dagliga omvårdnaden tycker jag har gått bra, däremot har det varit ledsamt och psykiskt påfrestande att inte ha någon att glädjas med, den där glädjen och lyckan att få ett litet barn.
Jag började misstänka att allt inte stod rätt till med Maya när hon var 3-4 månader, hon var ostabil, i kroppen, kunde inte hålla upp huvudet och var väldigt stel, spastisk, helst när hon var ledsen, skulle äta etc.
En dag satt jag och läste om moro-reflexen, att den skulle försvinna på en bebis sådär vid 4 månaders ålder och då var Maya 5 månader och moro-reflexen var kvar, då insåg jag att något var tokigt och fel.
Men, ögonkontakt fick jag, hon har alltid varit "vaken" och pigg, nyfiken och glad, framförallt GLAD!!

Idag, har Maya fortfarande kvar denna Moro-reflex, kan inte gripa saker, på grund av spastistitet och att hennes händer är felställda, hon kan inte sitta och krypa.
Glädjen, däremot är det inget fel på, hon är nästan jämt glad och ler, skrattar åt alla. Hon är social, och väldigt behaglig, snäll att ha med.. Hon är helt enkelt UNDERBAR!!

Jag sörjer, däremot, att hon är cp-skadad. Undrar varför, just jag skulle få ett barn med handikapp och dessutom vara själv med allt vad det innebär.
Den här "förbjudna sorgen" börjar alltmer släppa, mycket pga Mayas livsglädje, men också för att jag nu har tagit kontakt med andra föräldrar i liknande situation.
Hab i Linköping, ordnar mysiga sångstunder, där man får möjlighet att samtala, bassängträningen är också ett tillfälle att bearbeta sin sorg och komma till insikt att man inte är ensam. Nu har jag även tagit mig mod att tex maila cpmamman.. Vilket var en fantastisk känsla, att läsa hennes blogg.. Att komma till insikt, att älska sitt barn för just det unika barn det ÄR!! Wow.faktor..
Att Maya har börjat på dagis, och att jag äntligen får hjälp av LSS, avlösarservice gör sitt till, i sorgearbetet, att få egen tid, köra ett pass på gymet, sitta och samtala med god vän eller bara vara själv är underbart. Det ger mig kraft att fortsätta vara den pappan Maya och min som Alex behöver, det ger mod och ork för att ge dem trygghet och stöd i livet.

Det hjälper mig att fortsätta vara drogfri. Nu ska jag kämpa för att få en stödfamilj, eller möjligtvis ha Maya på kortis, så jag kan få en längre "ledighet", kanske en helg då och då.. Tid då jag kan umgås med nån kvinna, du!! tid för att fiska med Alex, tid för bara mig och han.. Det är också viktigt.
En bra dag, en lärorik dag, ytterligare en fin stund med vän, en torsdag i september 2009.. Tackar.. U.



I egen säng

har Maya sovit hela natten!! Till halv 7, wow.. Vilken tillfredställelse det är, att veta att hon är trygg, den så oändligt viktiga tryggheten, Som är grunden till självförtroende och insikt, som är betydelsefull för kunskap, samt personlig utveckling.. Nu är det bara jag, som måste lära mig att sova, o inte vara uppe till nattens sena timme.. Vi mår förträffligt, Maya o jag, en viss förkylning infunnit sig, men..so? Det går över.. Idag är det en bra dag.. Idag ska jag njuta av dagen o möta en god, god vän:).. Ha det Ni med, allt blir bra, hur jäkla tungt det är.. Så är det o låt det förbli så.. U.

onsdag 2 september 2009

Bad.

Imorse vaknade jag, och kände en olustig känsla i kroppen.
Maya sov som en stock, helt utslagen låg hon bredvid mig och snutta på nappen.
Undrar hur hon gör? För hon snuttar verkligen mer eller mindre bara på den yttersta delen av nappen, så man tror hela tiden den ska åka ur, på nåt sätt, lyckas hon ändå balansera kvar den, den goda nappen!! Ska filma detta fenomen, så det för alltid förevigas..

Den där olustiga känslan, visade sig vara... Försovning!! Klockan var 7.50, och vi som skulle vara på bad kl 8.30.. Thats Bad..
Upp, väcka den lilla, som förbryllat titta och undra;

-Vad är det nu då, pappa??

Välling, påklädning, leta efter mina badbyxor!! Dom låg inte där jag trodde, hitta ett par andra..
I med unge i bärsele, sköta om sig väska, handdukar, snus, napp, vattenflaska, blöjor, nycklar, plånbok, mobil, extra kläder.. Ok, ready to go..
Nerför trapp, in i bil, mot macken för köp av en kopp kaffe, för det hann jag inte med hemma.. Kolla runt bland mackorna där på macken, men inget föll matsnobben Uffe i smaken..
Men kaffet var ok.. 08.20, satt i bilen och pusta ut.
Wow vad man hinner om man inte stressar:)..
Maya lite gnällig, jag med.. Vi vaknade ju nyss. Ett sms, till en vän, virrigt, ville skriva mer än jag hann..
08.32, sitter på bänken utanför badet.. Vi hann, Maya och jag:).. Igen, besegrade vi tiden!!

Maya, gillar inte vatten! Hon tycker väldigt illa om att bli lagd på golvet, då blir hon rädd, moro-reflexen slår till och hon skriker kopiöst.. Så, stunden innan badet blev ingen höjdare. Först bli lagd på en liten madrass på golvet, sen duscha!!

-Pappa, vad är det som händer, denna morgon?? Vad gör Du??

Men, att vara nära pappas bröst, när jag håller henne ömt med mina armar, nynnar lugnande blir hon alltsom oftast glad igen..
Jag hade förväntat mig ett riktigt ramaskri, när vi kom ner i poolen, men det uteblev, däremot så ville hon under inga omständigheter lämna mitt bröst, utan tryckte sig mot mig, desperat, vilken trygghet jag måste vara, för detta lilla liv..
Denna badstund, är det habiliteringen som arrangerar, det kom 13 barn, med sina mammor och jag då:).. När Maya såg de andra barnen, alla med olika handikapp, i olika svårighetsgrad blev hon lite, lite konfunderad.. Hm.. Det kanske är lite kul, det här iaf..
Sång och bus en stund, sen fri badning.. Vi gick omkring där, i det 35 gradiga vattnet i 40 min.. Nice!!
Så ett bad, blev bra, och nästa gång vet jag hur allt fungerar och kommer göra något åt de där otäcka stunderna innan och efteråt, i omklädningsrummet..

Har sen "arbetat" lite.. Men, det känns verkligen som ett sisyfos jobb..

Nu har Maya somnat, gott och lugnt. Satt länge och pratade om dagen som gått hon och jag.
Det är en evig lycka att hon är min, det lilla grynet och att hon har en cp-skada börjar bli mer och mer som en självklarhet. Hon är unik och jag älskar henne, hon är helt underbar och värd allt!!
Så den enorma kärlek och upplevelse hon ger mig, denna villkorslösa kärlek som endast ett barn kan jag.. Wow-faktor!!

Att GE.. Att bara ge, utan baktankar (hmm, baktankar:), goda tankar, handlingar som ger kraft och lust att ge dagen idag en chans, att prata ut, att inte lämna något ogjort, osagt.. ärlighet!!
Jag är glad att jag kämpar vidare och står för de ideal som under åren blivit starkare och starkare. Samt att jag är, en stark människa, att jag kan SE och förstå.. Att jag har förmågan att med en ända blick, känna..

Att älska är stort, att älska är att Ge, och få, utan något som helst krav på mer.
Viktigast av allt, att inte missbruka ordet ÄLSKA, för det, är stort, det förpliktar, som en mycket nära, nära vän så sant sa till mig!! Det förpliktar, verkligen..

Ta hand om varandra, ta hand om era barn, era nära och kära.. För vi har endast det här..
Jorden, ur kaos föddes.. till en Ö, i universums evighet.. Vart ska vi sen ta vägen..
Tänk på den, vän.. U.

tisdag 1 september 2009

13-5

.. Vädret, är helt underbart här, i Linköping.. Varmt men ej för varmt, behagligt, riktigt fint fiskeväder.. Undrar, om jag kanske skulle kosta på mig en tur till sjön.. Maya och Jag.. Gå där och känna, hur naturens grönska omfamnar mig, hur tidens tand fångar upp min stressade själ..

Sitta och se, hur djur och växter förbereder sin sömn, för vinterns kyla, bistra verklighet.


Laga mat, på den öppna elden, mata Lillskrutt, och bara ligga i den mjuka mossan och njuta av livets fröjder.. Minnen av sommaren som passerat förbi..


Se öringen vaka, med spännig försöka lura den till hugg. Låta ångest och oro, förbytas till glädje och upprymdhet..

Haha, oj, vad jag har att ta igen.. 13-5..
Men, tror det blir svårt, att ta igen en sådan skillnad, men om jag ligger i, eller på, så kanske..

Blev inget fiske.. Maya på dagis, ledsen när jag går, ledsen när hon lämnar..Hm, hur ska hon ha det, lilla livet..
Hade en del ärenden att göra, apotek, affär, fiskaffär, inköp av badbyxor till Maya.. Medan vi for runt i staden, började solen värma alltmer, i bilen, där AC ej fungerar blev det olidligt.. But, so..
Nervevade rutor, Iron Maiden:), och livet leker. Mår mycket bra, men ibland så knackar ågren på.. Undrar;
-Uffe, du mår ju bra!! Får Du det??

Väl hemma, fick Maya litet lavemang, usch och fy, vad det är synd om henne, hon blir så hemskt hård i magen. Det liksom packar ihop sig och hon får troligtvis ont och vill inte bajsa, vem fan vill det om det känns som man ska klämma ut x2000?
Har Ni några tips, ger laktolos, messmör, katrinplommon, päron.. You name it, I use It.. Men, kanske, har någon därute i cyberspace ett bra tips!! För att bajseriet ska bli lite lättare..


Mat, torsk, potatis, skagernröra.. Nice!! Sen kom avlösare, hon, som ska ha hand om Maya för att jag ska få en stund ensam. Jag lämnade över ungen, och sa;

-Jag går, ut, har telefon med mig om det blir ett jäkla liv..
Sen gick jag, förlitade mig blint på att AnnaM, fixade det, och visst!! Det gick jättebra. Känns bra, med att ha henne här, hon verkar duktig, ärlig och har mycket bra hand om Maya.. Även Maya, gillar henne och det är väl det som är det allra viktigaste.


Nu, ska jag ta ett bad. Sedan meditera.. Känna lugnet infinna sig, jaga bort demonerna som gömmer sig i skuggorna, någonstans bland tomtar och troll..



Ha en bra kväll.. U.