Tårar vätte min kind idag.. De fanns där, utan att jag kunde ändra på det.
Jag var och besökte en bekant från förr, hon ville så gärna träffa Maya, vi var där en stund och jag blev påmind om en tid som flytt. Tid som var, tid som skaver i min själ, glad att den tiden är över.
Jag kommer inte dit igen, jag kommer inte besöka henne igen. Det gjorde för ont..
Pust.. Det var verkligen en eftermiddag, där gråten tog över..
Maya vaknade tidigt imorse igen, jäkla unge att vara pigg som en liten mört i ottan.
Det finns ju inget alternativ förutom att gå upp, mysa en stund, värma välling och dra igång en pava java och gilla läget:)!
Byta blöja, mata, klä på. Nerför trapp, in i bil, köra bil till mack för att där köpa snus.
Tjejen som arbetar där, på macken, tycker väl att jag är speciell eller nåt, för nu har jag FÅTT snuset tre dagar i rad, wow!!
-En stark lös Skruf, tack.. säger jag.
-Den kan du ta, varsågod, säger hon.. Hmm.. skumt.. sa tomten..
Idag köpte jag mig en kaffe där, som jag drack i bilen ner mot habiliteringen, där jag hade date med en psykolog.
Blev ett jobbigt, känslosamt samtal som fick mitt mående på en låg nivå hela dagen.
Varit hemmavid, Maya och jag. Alex är hos en kompis och redigerar film som de spelade in under senaste fisketuren, undrar hur den blir??
Inte haft någon som helst matlust idag, men mat måste man ändock få i sig.
Jag lagade kokt kolja, potatis och äggsås, vilket Maya älskar..
Tog sedan tag i alla papper som fick mitt skrivbord att bågna av dess tyngd och fick en del ordning på det, tills Mayas bajserimaskin gick igång igen..
Nu jäklar är det inte hårt längre!!
Det blev att byta, tvätta av i handfat och sedan skura nya fina pandastolen, som hon förövrigt tycker mer och mer om..
Nu sover hon gott i pappas säng, jag ska ta det lugnt och snart gå och lägga mig.
Sömn är bra, för en trött, lite sliten Uffe..
Ta hand om varandra, le, och kramas.. Sovgott.. U.
7 kommentarer:
Ibland måste man "göra upp" med det förflutna , se historien i vitögat...Våga möta sig själv...
Det är oftast smärtsamt.
Det är dock det enda sättet att gå vidare.
Ta tag i "problemen" , se dem , dissikera dem , kasta bort dem.
Först då får man ro.
Vad gäller kvínnan på macken...Haha..njut!!
En vänlig sinnad medmänniska med intresse just för Ditt välbefinnande och dins (snus) behov! Njut!Vad kan vara fel?
Livet är som en berg -och-dal-bana...Det går upp , toppar krönet , ner med "sug" i magen av förtjusning eller gråt...sedan upp igen...osv..och tänk!
Trots att vi VEt hur det fungerar...så vill vi åka..om-och-om-och-om-igen...Haha..! Strange?! but NICE!!
Du avslutar varje dags inlägg så fint.
Alltid något varm , gott.
Därför nu dessa ord till Dig;
Varm kram och sov gott.
Vem är Du då?
Hej!
Först för ett par veckor sedan slog det mig att det måste finnas NÅN mer i en liknande sitution som min egen. Jag började söka Efter CP-trådar på familjeliv och en hel värld öppnade sig! Herrgud så trög jag kände mig som inte gjort detta tidigare! Alla dessa människor som VET! VET precis hur det är med dessa underbara, speciella, unika barn, alla som oxå vet vilken himla prövning det är! Oxå vilket hårt jobb... Din blogg hittade jag länkad från en annan, å vips, här sitter jag slaviskt å läser varje dag! Min dotter fyllde två år i söndags och har grav CP samt EP. Du måste vara en unik person, så annorlunda med en ensam pappa, en STARK pappa! Jag beundrar dig för det jag läser. snälla tröttna inte på bloggandet, du får mig å må bättre, känna en gemenskap, det finns fler ensamma föräldrar med unika, underbara, speciella barn! Tack å kram
Louise
Sluta inte med bloggandet U. Tycker du det är jobbigt går det ju att korta ner och ägna mindre tid men sluta inte för jössenamn. Det är så underbart att få inblick i en unik pappas vardag och att få följa Maya på vägen, se hur det går för henne och er andra. Också koppla till mitt eget lilla b-barn som dessvärre inte fått diagnos ännu fast vi vet att så mycket är fel.
Hoppas det också ger dig något när du bloggar..när du ser ditt skrivna både inifrån och utifrån.
Du verkar så himla go U!
Hoppas Du orkar att skriva vidare.
Din blogg är unik.
Hoppas Du orkar att ge av Din rika själ.
Vi verkar vara många som njuter av Dig.
Det är ok att vara trött , att misströsta ibland.Då är det dax att "tanka" ork och energi.
Du är unik! Och du är min bror!! Du gör mig stolt!!! Jag är stolt över dig, Alex och Maya. Mycket stolt. Dock svider hjärtat av längtan varje gång jag läser om din dag. Jag önskar vi sågs oftare. Må bra - må bäst. Det är du värd!! Och sluta inte blogga!
Skicka en kommentar