Snö, en stöt och samtal..

Wow.. vilka reaktioner, om mitt bloggande.. Kul, jag som satte igång det här istället för mitt dagbokskrivande..
Eller ett komplement, för dagboken tar jag fram då och då.. Klart som tusan jag inte ska sluta med det här bloggeriskrivandet!!

Maya har vaknat i arla morgonstund några dagar, imorse slog hon upp sina klarblå nångång mellan 05.00-05.30.. O jag är inte direkt pigg vid den tiden, men ok, vi ligger kvar o småmyser, pratar om det som ska ske under dagen. Det har jag gjort med Maya sen hon föddes, och fortsätter med det.

På nåt vis känns det som hon förstår, imorse sken hon iaf upp som en sol när jag sa:
-Maya, idag ska vi åka och bada..

Skjutsade sonen till skolan, han är också morgontrött, och idag var han sen och det var ett evigt trist väder, så idag skjutsade jag eftersom Maya och jag ändå skulle åka..

Hon är en fisk i vattnet, sprattlar, kiknar av skratt när vi hoppar runt i poolen och sjunger "små grodorna", skriker högt av förtjusning när jag kastar upp henne i luften, ser på mig med kärleksfulla ögon.

Då, är de där tidiga mornarna, min trötthet som bortblåst. Vilken fröjd, vilka stunder, vilka minnen.. Maya och jag..

Efter bad åkte vi till dagis, vilket också är roligt, nu har hon lärt sig, nu ser hon redan när vi svänger in på gatan där dagiset ligger att vi snart är framme och klämmer fram sitt underbara lilla leende, och det är kvar i ansiktet tills hon ser Safie, som är den kvinnan som har hand om Maya på dagis, då skiner hon upp än mer och märker knappt att pappa säger;

-Hejdå, Maya, pappa går nu..

Åkte sen ner till Lokalen, där jag dricker mitt dagliga kaffe och träffar människor jag känner.

Hade tänkt mig en tur till gymet, men Lena frågade om jag ville följa med till Myrorna, vilket jag gjorde.

En skjorta, en adventsstjärna och en fin ljusslinga till Mayas rum, för 80:-.

Lunch, och sen till gymet, tänkte jag. Så blev det inte, stannade kvar på lokalen och spelade biljard, hade en stund för mig själv, en stund för min själ att få ro..

Träffade sedan en god, fin underbar vän, en av de som jag vet alltid kommer finnas.

Vi satt och pratade länge, om det liv vi levt, om längtan tillbaka, men framförallt om hur vi ska kämpa för att aldrig mer komma tillbaka. Vilka konsekvenser, hur mycket vi har att förlora om vi skulle börja igen.. Nej tack!! Det livet är ett minne blott, ett nytt liv är här.. Mitt liv..

Maya och jag var och handlade, gick omkring där i affären och småpratade lite, för Maya tyckte att det var trist, och lite smågnällig, men blev ändå på ett gott humör av prat och lite bus.. Men!!

När vi stod i kön, som var evigt lång,  charmade och log Maya mot alla som där i stod.

Jag tittade på henne och kände mig så stolt, kärleksfull inför att hon är min dotter, så jag sträckte fram handen och klappade hennes kind, då, fick hon en sån där elektrisk stöt av mitt finger, det liksom bara sprakade till och hon blev jätteledsen, skrek och blev sådär helt otröstlig..haha.. undrar, vad alla tänkte då??

Dom förstod, såg ju inte stöten.. Ledsenheten gick över då vi kom ut på gatan igen, för då föll snön i stora vackra flingor..

-Oh, Oooh, Oooh.. sa hon, och tindrade ikapp med flingorna i gatljusens sken..

Nu sover hon gott, jag lyckades med sång, kittel och Alex hjälp hålla henne vaken till klockan 20, hoppas på det sättet få sova en liten, liten stund extra imorgonbitti. Håll tummarna, iaf en av dom!!

Alex sitter i fåtöljen och väntar på att få överta datorn och jag ligger utslagen i soffan:).. Och här tänker jag ligga, under täcket och ha det gott till en film eller nåt..

Önskar alla en skön kväll, en godnatt.. Och det är nog så, att om man tycker om varandra, är ödmjuk inför livet blir det lite lättare, så, kramas och gå inte och lägg er med agg i ert sinne.. U.